På väg mot nya Backaplan

22 februari 2018

Backaplan ska omvandlas från ett bilburet, glest handelsområde till en tät blandstad med mycket handel. 10 000 människor ska bo och arbeta här, i det som blir Hisingens centrum. Om ett par år kan den fortsatta utvecklingen börja märkas. Läs intervjun med Inger Bergström, Projektledare, Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs Stad.

Visionsskiss för nya Backaplan. Bild: White

Just nu är en detaljplan, som avser den norra delen av området, på väg till antagande. 

- Den avser att flytta biltrafiken från Hjalmar Brantingsgatan som istället ska bli stadsgata, förklarar Inger Bergström, projektledare Stadsbyggnadskontoret. Det pågår även en detaljplan för omlokalisering av COOP som förläggs i anslutning till infart från Lundbyleden. 

Programarbetet för hela området pågår och ska ut på samråd över sommaren. 

- Det arbetet blir klart i år och omfattar även området väster om Kvillebäcken, men också söder om och in under Lundbyleden. Hela det här programområdet ska också knyta an till Frihamnen, det ska inte finns några oplanerade områden.

Om samrådet går bra startar även detaljplan för Backaplans centrum i år.

 - Den detaljplanen omfattar området nere vid Hjalmar Brantingsplatsen. Här kommer den mesta handeln att placeras, men även daghem, skolor, idrottshall m m. Allt som behövs i en stadsdel ska finnas på Backaplan, det blir en fullvärdig stad när allt är klart. När samrådet för den andra detaljplanen är klar kan vi börja nästa om ett par år, den som avser områdets absoluta centrum. 

Rätt från början

Men utvecklingen har tagit tid och så även fortsättningsvis. Inger Bergström menar att man har att göra cirka 15 år framåt. 

- Det tar tid att bygga stad. Dessutom är detta ett gammalt utfyllnadsområde som kräver extra mycket markarbeten. Och för oss är det viktigt att bygga hållbart. Allt detta ska hålla i 100 år, vi vill göra rätt från början.


För oss är det viktigt att bygga hållbart. Allt detta ska hålla i 100 år, vi vill göra rätt från början.

 

Förutom detaljplaner och planprogram ska även en utbyggnadsordning till och ett ramavtal för hur exploateringskostnaderna ska fördelas. 

- Det är dyrt att bygga gator så exploatörerna måste bidra mycket.

En av utmaningarna med detta stadsutvecklingsprojekt är att flera privata aktörer äger marken så samarbete är ett måste. 

- Vi samarbetar idag främst med Balder, Platzer, Skandia Fastigheter och Riksbyggen, men när vi tar fram ett program kommer de riktlinjerna att gälla även de aktörer som inte anmält sitt intresse sedan innan. Det kommer bl a handla om vikten att skapa bra miljöer mellan husen för att även människorna på marken ska få plats. Då blir området också attraktivare vilket blir mer lönsamt för fastighetsägarna.

Utan bil

Att göra plats för fotgängare och skapa rum för ett vardagsliv gäller för hela Älvstaden, inte minst på Backaplan. 

- Vi vill bygga så att det är lätt att bo och besöka Backaplan utan bil. Troligen kommer en snabbuss att trafikera Lundbyleden framöver med en hållplats mellan Frihamnen och Backaplan. Framöver kommer även spårvagnen som är med i Sverigeförhandlingen. Den kommer att gå via Backaplan vidare till Brunnsbo och Selma Lagerlöfs torg. Så i framtiden kommer man ha stora möjligheter att handla på Backaplan utan bil, menar Inger Bergström.

Främst handel

- Framtidens Backaplan kommer att innehålla ännu mer handel än i dag. Vi vill skapa handel även i bottenvåningarna utefter gatorna. Det kommer även att byggas kontorsytor men i mindre utsträckning än vad vi trodde från början. Efter en undersökning har det framkommit att efterfrågan på kontor inte är så stor som vi först trodde. 

Alla verksamheter som passar i en central stadsdel får vara kvar.

- Vi vill även bevara och satsa på mindre kulturverksamheter. Det vi planerar för är att alla som vill och som passar in ska få vara kvar även på framtidens Backaplan, avslutar Inger Bergström. 

  

Pernilla Krantz

Redaktionschef

Följ artikelämnen

Välj de ämnen som du är intresserad av så kommer vi att meddela dig när vi publicerar någonting nytt.