Lokaler, oslagbara verktyg för hållbarhet

12 december 2017

Susanna Elfors driver företaget Sustopia, ett företag med lång erfarenhet av arbete med att skapa resilienta och hållbara stadsdelar. Följ henne en vanlig dag och ta del av hennes funderingar kring hållbarhet och hur lokaler är ett fantastiskt verktyg i detta.

Susanna_Elfors_sajten.jpg
Susanna Elfors, Tekn. Dr i bebyggelseanalys och expert på hållbar stadsdelsutveckling.

Väckarklockan ringer. Jag gör mig i ordning och cyklar till kontoret. Det är skönt att slippa trängas i den smockfulla tunnelbanan eller att sätta sig i någon av de sovjetlånga bilköerna mot staden. För ett tag sedan läste jag förresten att många stockholmare ägnar mer tid åt att pendla än att ha semester.

Att komma till kontoret känns fint. Varje morgon möts jag av vår egen trädgård som vi har anlagt via ett brukaravtal med vår hyresvärd. Där odlar vi ätliga växter. Vi har också solceller som laddar mobilerna vid fönstret och en egen vattentunna för odlingen.

Väl inne hälsar jag på mina kontorskollegor på BRC (Bagarmossen Resilience Centre). Vi är tio entreprenörer som arbetar med hållbarhet och delar kontor och bor i närområdet. Därför är cykelstället ofta fullt, att ta bilen vore löjligt.

Själv jobbar jag med hållbar stadsdelsutveckling, vilket innebär att jag hjälper fastighetsbolag att göra sitt bestånd mer ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart. Vad betyder det då? Låt mig fortsätta att berätta om min dag så tror jag att du förstår bättre.

Vid lunch går jag till Lilla Bagis, kaféet i centrum och köper deras supergoda sallad. Sen passar jag passar på att kila förbi hos skomakaren. Han kallas för Bagarmossens Robert de Niro på grund av den slående likheten med den berömde skådisen. Egentligen heter han Gabriel och vi är goda vänner.

Jag kan inte låta bli att ta en sväng förbi Amano, den lilla vintagebutiken i Bagis där jag fyndar några fina plagg.

Efter arbetsdagen är det kanske dags för yoga hos Ahimsa Yoga, också det ett stenkast från hemmet. Eller så cyklar jag till grannförorten Kärrtorp för att se på teater. Till helgen ska jag gå på Gerillaslöjdsfest-ival i Bagarmossens Folkets hus. Det är världens första i sitt slag och centrum har redan fyllts med garntaggar. Arrangör är Frida som jag delar kontor med.

Glömde jag förresten nämna att snart kommer inrikesminister Anders Ygeman på besök till Bagis. Självklart besöker han oss på BRC.

Har ni nu förstått vad hållbar stadsdelsutveckling kan innebära? Inte? Låt mig då förklara tydligare.

En ekologiskt hållbar stadsdel är en stadsdel som inte påverkar miljön negativt, helst ska den påverka miljön positivt. I dagsläget finns det inga stadsdelar som är till hundra procent ekologiskt hållbara, men det finns de som är mer eller mindre hållbara.

Om vi tittar på min dag så är följande saker ekologiskt hållbara: 1. Jag cyklar till mitt arbete och kan leva stora delar av mitt liv lokalt eftersom lokalerna har det jag behöver. 2. Jag kan köpa second hand-kläder och låta skomakaren fixa sådant som är trasigt. Genom att upplåta lokalerna till miljöschyssta verksamheter blir det lätt att leva hållbart.

Socialt hållbar utveckling är svårare att definiera men det handlar om delaktighet, hälsa, livskvalitet, tillit, tillgång till kultur och jämlikhet. Det handlar också om resiliens – om att kunna hantera kriser av olika slag. Så om vi återigen refererar till min dag ser vi följande: 1. Jag känner tillit i mitt grannskap, tack vare att jag är närvarande där. 2. Jag är delaktig genom att jag har min verksamhet här. 3. Det finns kultur (teater, gerillaslöjdsfestival) och andra aktiviteter (yoga) som ger hälsa och livskvalitet.

Det finns förstås mer att säga om social hållbarhet, om jämlikhet och om hur man inkluderar alla och undviker gentrifiering, men det ryms inte i den här krönikan, så det får vi ta en annan gång.

Istället hoppar vi till den ekonomiska hållbarheten. Lönar sig hållbar stadsdelsutveckling?

I somras hade arkitektkontoret White ett seminarium i Almedalen med rubriken: Klarar branschen marshmallow-testet? Varför vissa lyckas med hållbar stadsplanering. Marshmallow-testet är ett experiment där fyraåringar fick sitta med en marshmallow en stund, om de klarade av det utan att äta den fick de en till. Studien följdes upp när barnen var vuxna och det visade att de som orkade vänta lyckades mycket bättre i sitt liv än de andra. Det är samma sak med stadsdelsutveckling. Om du vågar tänka strategiskt och skapa en bra mix som gör det enkelt för människor att leva hållbart i sin stadsdel så lönar det sig. Du får en levande stadsdel där människor vill leva och arbeta. Och dessutom är det väldigt roligt att jobba med.

Författad av Susanna Elfors, Tekn. Dr i bebyggelseanalys och expert på  hållbar stadsdelsutveckling
Följ artikelämnen

Välj de ämnen som du är intresserad av så kommer vi att meddela dig när vi publicerar någonting nytt.