Så kan kontoret bli mer hjärnvänligt
Publicerad: 22 september 2026
Ljus, ljud, färger, växter och material påverkar mer än hur ett kontor ser ut. Inom neurodesign studeras hur den byggda miljön påverkar bland annat stress, koncentration och återhämtning. Kunskapen börjar nu användas för att utforma arbetsplatser som bättre stödjer olika behov under arbetsdagen.
Neurodesign är ett tvärvetenskapligt område där bland annat neurovetenskap, psykologi, arkitektur och design möts. Forskarna undersöker hur våra hjärnor och kroppar reagerar på den miljö vi befinner oss i.
– Inom neurodesign tittar vi på hur arkitektur, miljöer och design påverkar oss psykologiskt och fysiologiskt, till exempel genom att öka eller sänka våra stressnivåer, säger hjärnforskaren Isabelle Sjövall, som är knuten till forskningsinstitutet RISE, till Arbetsliv.
Naturen får flytta in på kontoret
Ett område som fått stor uppmärksamhet är kopplingen till naturen, så kallad biofil design. Det kan handla om växter och naturmaterial, men också om utsikt mot grönska eller bilder med naturmotiv.
På Castellums huvudkontor i Stockholm har neurodesign använts som utgångspunkt för utformningen. Där återkommer bland annat växter, trä, naturmotiv, organiska former och dämpade färger.
Men ett mer hjärnvänligt kontor behöver inte innebära att hela lokalen fylls med växter. Även mindre förändringar kan användas för att skapa en lugnare och mindre belastande miljö.
Ljus och ljud påverkar arbetsdagen
Neurodesign handlar också om sådant som redan är centralt inom arbetsmiljöarbetet, exempelvis ljus och ljud.
Dagsljus och belysning påverkar bland annat dygnsrytmen och våra kognitiva funktioner. Ett sätt att arbeta med ljuset är därför att låta belysningen förändras under dagen, med ett mer aktiverande ljus tidigare på dagen och ett mjukare ljus senare.
Även mängden sinnesintryck spelar roll. Ljud, rörelse, starka färger och visuellt röriga miljöer kan tillsammans skapa en hög kognitiv belastning.
Det innebär att en bra kontorsmiljö inte enbart handlar om vad som läggs till. Ibland kan det vara minst lika viktigt att minska antalet störande intryck.
Samma plats passar inte hela arbetsdagen
En annan central tanke är att kontoret behöver ge möjlighet till variation. Arbetsdagen innehåller ofta både koncentrationskrävande uppgifter, möten, samarbete och behov av återhämtning.
På Castellums kontor finns därför både öppna arbetsytor, mindre rum för koncentration och olika sociala miljöer.
– Jag uppskattar verkligen variationen, men tillgången till små rum är avgörande för att jag ska kunna arbeta fokuserat när det behövs, säger Irene Öman, projektuthyrare på Castellum, till Arbetsliv.
Principen kan tillämpas även på mindre kontor. Det viktiga är att fundera över vilka aktiviteter som faktiskt ska rymmas i lokalen och om miljön stödjer dem.
Behöver inte innebära en stor ombyggnad
Ett företag som vill förbättra kontorsmiljön behöver alltså inte nödvändigtvis börja med en omfattande renovering.
Det kan handla om att se över var koncentrationskrävande arbete sker, minska störande ljud, flytta möbler, förbättra belysningen eller skapa en lugnare plats för återhämtning. Växter, naturmaterial och bättre zonindelning är andra möjliga åtgärder.
Samtidigt är neurodesign ett relativt ungt forskningsområde. RISE betonar att forskningen inte innebär att det går att mäta fram ett perfekt kontor som fungerar för alla. I stället kan resultaten användas som ytterligare beslutsunderlag när arbetsplatser planeras och förändras.
Det gör också frågan större än vilka färger eller möbler som är trendiga. Utgångspunkten blir i stället vilka arbetsuppgifter som ska utföras i lokalen och vilken miljö människor behöver för att kunna fokusera, samarbeta och återhämta sig under arbetsdagen.
Källor: Arbetsliv/Prevent, RISE.
