Så skapar ni en bättre ljudmiljö på kontoret
Publicerad: 8 september 2026
Telefonsamtal, kollegor som pratar, kaffemaskinen som går varm och spontana möten vid skrivbordet. På ett kontor behöver ljudnivån inte vara särskilt hög för att bli störande. Framför allt kan ljud påverka koncentrationen när vi tydligt kan urskilja vad andra människor säger.
Sedan den 1 januari 2025 gäller en ny struktur för Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Det innebär bland annat att äldre hänvisningar till bullerföreskriften AFS 2005:16 inte längre är aktuella. Regler om ljudmiljön på arbetsplatsen finns numera framför allt i AFS 2023:12 och AFS 2023:10.
Inget enkelt gränsvärde för prat
På ett vanligt kontor handlar problemet sällan om ljudnivåer som riskerar att skada hörseln. Det är i stället störande ljud som kan göra det svårare att koncentrera sig och arbeta ostört.
Här finns ingen enkel decibelgräns för exempelvis kollegors samtal. Arbetsgivaren har ändå ett ansvar för ljudmiljön. Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter ska arbetsplatser ha en ljudmiljö som är anpassad till verksamheten och de personer som arbetar där. Bullerexponeringen ska dessutom reduceras till lägsta praktiskt möjliga nivå.
Arbetsmiljöverket anger också riktvärden för bakgrundsljud. I miljöer där arbetet ställer stora krav på koncentration bör ljudnivån exempelvis inte överstiga 30–40 decibel, beroende på arbetets karaktär. Riktvärdena gäller dock bakgrundsljud från exempelvis lokalen och installationer, inte ljudet från kollegornas arbete.
Placera kaffemaskinen med omsorg
En bra ljudmiljö handlar därför om mer än att sätta upp några ljudabsorbenter. Hur kontoret planeras har stor betydelse. Arbetsmiljöverket rekommenderar bland annat att utrustning som skrivare, kopiatorer och kaffemaskiner placeras i separata utrymmen. Även dörrar där många människor passerar kan skapa störningar och bör inte ligga precis intill en arbetsplats.
I öppna kontorsmiljöer är det också viktigt att det finns rum där medarbetare kan ta telefonsamtal och ha digitala möten utan att störa andra.
Skapa olika miljöer för olika arbetsuppgifter
Ett annat sätt att minska problemen är att fundera över vad människor faktiskt gör på kontoret.
Koncentrationsarbete, digitala möten, spontana samtal och socialt umgänge ställer helt olika krav på miljön. Om allt ska ske på samma plats ökar risken för störningar.
Kontoret kan därför delas in i olika zoner: tystare områden för koncentration, mötesrum för samtal och mer sociala ytor för fika och spontana möten.
Tak- och väggabsorbenter, skärmar och andra akustiska lösningar kan också bidra till att minska hur ljud sprids i lokalen. Men åtgärderna bör utgå från var problemen faktiskt uppstår.
Börja med att kartlägga ljudet
Det första steget behöver inte vara att plocka fram en decibelmätare. Börja i stället med att undersöka arbetsdagen. Var uppstår störningarna? Vilka medarbetare har svårt att koncentrera sig? Var sker många telefonsamtal? Ligger kaffemaskinen eller skrivaren nära någon som behöver arbeta ostört? Finns det tillräckligt många rum att gå undan till?
Det kan ge en bättre bild av problemen och göra det enklare att avgöra vilka förändringar som faktiskt behövs.
Källa: Tyst.se, Kontorsakustik: bullerregler och vad arbetsmiljölagen kräver, faktagranskad augusti 2026. Uppgifter om regler och riktvärden baseras på Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2023:10 och AFS 2023:12.
