Stillasittandet på jobbet går åt fel håll

Publicerad: 15 oktober 2026

Fler än hälften sitter stilla mer än sju timmar per dag, och stillasittandet har ökat sedan 2018. Det visar Falcks nya rapport ”Stillasittande i arbetslivet 2026”. Rapporten visar även att energinivå, sömn och stress upplevs sämre bland dem som sitter mest – och att många är missnöjda med hur mycket de rör på sig.

En kvinna lutar huvud mot handen och blunder vid sitt skrivbord i ett öppet kontorslandskap framför en bärbar dator.
Bild: Unsplash

Falcks rapport ”Stillasittande i arbetslivet 2026 ”bygger på 26 606 hälso- och arbetsmiljöprofiler genomförda på svenska arbetsplatser mellan maj 2025 och april 2026. Drygt hälften av de svarande, 52 procent, uppger att de sitter still sju timmar eller mer per dag. År 2018 var motsvarande siffra 43 procent.


– För många har rörelsen försvunnit ur arbetsdagen när skärmar och möten tagit över. De flesta vet redan att korta rörelsepauser kan bidra till lägre stressnivåer, bättre humör och mindre trötthet, men för många är det ändå svårt att få till i praktiken. Här har både individen och arbetsgivaren en roll att spela i att bryta vanor kring stillasittande, säger Åsa Miemois, hälsoutvecklare på Falck.

Tre timmar mer stillasittande per dag bland högutbildade

Stillasittandet är vanligast i kontors- och kunskapsintensiva yrken. Personer med mer än tre års högskole- eller universitetsutbildning sitter i genomsnitt still 8,3 timmar per dag. Personer med enbart grundskoleutbildning sitter i genomsnitt still 4,9 timmar per dag.

Sex av tio missnöjda med hur mycket de rör sig

Andelen som inte är tillfreds med hur mycket de rör på sig ökar tydligt i takt med antal stillasittande timmar. Bland dem som sitter tio timmar eller mer per dag är 61,2 procent inte nöjda med hur mycket de rör sig i vardagen.

– I en vardag med höga krav och fyllda kalendrar är det lätt att rörelsen oavsiktligt prioriteras bort, inte nödvändigtvis för att man inte vill, utan för att det helt enkelt inte finns naturliga tillfällen. Arbetsgivare kan bidra genom att bygga in variation i hur arbetet är organiserat, till exempel genom kortare möten, stående avstämningar, rörelsepauser och en kultur där det är okej att resa sig mitt i arbetsdagen, säger Åsa Miemois.

Lägre energi, sämre sömn och hälsa

Rapporten ”Stillasittande i arbetslivet 2026” undersöker även hur stillasittandet korrelerar med ett flertal hälsoområden: stress, sömn, upplevt allmänt hälsotillstånd samt energinivå. Ju mer stillasittande, desto sämre skattar medarbetare sin energi, stress, sömn och hälsa – och skillnaden är som tydligast bland dem som sitter tio timmar eller mer.


– Rörelse och vila ställs ofta upp som varandras motsatser, men energi skapas av variation av dessa, sällan av att sitta helt stilla. Många känner igen sig i att just kvällspromenaden, cykelturen eller passet på gymmet är det som faktiskt gör en piggare, inte tröttare, efter en lång dag, säger Åsa Miemois.


Se alla lediga lokaler här

Pernilla Gilbert

Kommunikatör

Följ artikelämnen

Välj de ämnen som du är intresserad av så kommer vi att meddela dig när vi publicerar någonting nytt.