Snygga kontor ofta akustiska haverier

9 januari 2020

Tävlingen ”Sveriges snyggaste kontor” är ett tecken i tiden. Arkitekter satsar allt på att göra kontor attraktiva, men struntar ofta i att medarbetarna behöver arbetsro. Många av de nya, visuellt fantastiska, kontorsmiljöerna är akustiska haverier. Det menar Joakim Scholander, expert på ljudmiljöer.

Dags för arkitekter och inredare att ta akustikproblemen på våra kontor på allvar, menar Joakim Scholander, expert på ljudmiljöer.

Över två miljoner svenskar jobbar på kontor, och trenden är tydlig: Fler ska rymmas på mindre ytor, väggar försvinner och öppna kontorslösningar av alla sorter blir vanligare.

En annan trend är skönhet framför allt. Men, om man inte kan få lugn och ro spelar ju estetiken mindre roll. Det är dessvärre så det ser ut i de flesta kontor idag. Lokalerna och inredningen förstärker och sprider ljuden i stället för att dämpa dem.

Vad som förvånar mig är att arkitekter och inredare de facto verkar strunta i att det finns lösningar, eller är omedvetna om vilka dessa är.

Oproffsigt att glömma

Vad är då orsaken? Jo, jag menar att man allt för ofta struntar i att ställa krav på ljudmiljön – man låter den bara ”bli”. Varför det är så vet jag inte, men jag möter det ideligen i samtal med arkitekter och inredare. Det är ytterst sällan jag får tydliga svar på exakt hur de tänker göra för att erbjuda rätt grad av arbetsro i varje öppen kontorsyta. Det må ju vara förståeligt att ett företag som låtit lekmän ansvara för den nya arbetsplatsen också får icke-optimala ljudmiljöer. Men absolut inte när de anlitat arkitekter eller inredare. Då får inte kravställningen på ljudmiljö nglömmas bort. Det är helt enkelt oprofessionellt.

När jag talar med företagsledare får jag ofta höra att de tror deras arkitekter och inredare har koll på ljudmiljön. Jag besökte till exempel nyligen två svenska stora bolag som gjort varsin påkostad resa mot aktivitetsbaserade arbetsplatser. Mina förväntningar inför båda besöken var mycket höga. Tunga firmor med namnkunniga arkitekter och inredare hade varit inblandade. Vid en första anblick var båda arbetsplatserna attraktiva med många olika ytor. Men tyvärr blev jag snabbt väldigt besviken. I båda fallen var ljudmiljöerna rena akustiska haverier. En formlig katastrof för medarbetarnas arbetsro. I samtliga ytor.

Akustiskt haveri – hur vet man?

Ett akustiskt haveri är det när alla hör ”allt”. När ljud sprids okontrollerat, intensivt och långt. Störningen är hög och möjligheten att koncentrera sig är låg.

Och vid en snabb blick under mina besök på de två svenska stora bolagen såg jag direkt att det inte ens fanns grundläggande åtgärder för komfort och arbetsro på plats.

Några vanliga symptom på ett akustiskt haveri är att du och dina medarbetare:

...frenetiskt jagar efter platser där man kan prata i telefon.

...använder hörlurar för att klara dagen.

...får ont i huvudet på eftermiddagen.

...upplever att fokuszoner inte fungerar, eftersom ljuden från kontorets övriga ytor stör.

…känner att man måste jobba hemma för att få något gjort.

…ockuperar mötesrum för att få fokus, eller söker er någon annanstans utanför kontoret.

Och handen på hjärtat, vad är det vi klagar på när vi jobbar i öppna kontor? Tar vi på oss solglasögon för att kontoret är för fult? Åker vi hem för att jobba för att vi inte står ut med den fula arbetsmiljön? Knappast. Däremot är ljudstörningar i öppna kontor ett vetenskapligt dokumenterat, och alldeles för vanligt, arbetsproblem.

Vad som förvånar mig är att arkitekter och inredare de facto verkar strunta i att det finns lösningar, eller är omedvetna om vilka dessa är. Det går nämligen att skapa snygga och ändamålsenliga kontorsytor där ljudmiljön är bra. Dessutom är det relativt enkelt. För det första måste vi kravställa graden av arbetsro i varje öppen yta. Vi löser inte ljudproblemen med att skapa ”tysta ytor” om grundproblemet kvarstår i resten av lokalen.

Tre effektiva åtgärder

Vad är det egentligen som stör oss i det öppna kontoret, enligt forskarna? Jo, det är ljuden från kollegornas prat och samtal. Människan är en social varelse och hjärnan kan inte sortera bort dessa ljud. De går rakt in i vårt medvetande. Nyckeln till arbetsro är därför att ta kontroll över samtalsljudens utbredning i lokalen. Genom denna kontroll kan vi skapa den grad av arbetsro som önskas, i alla ytor. Inte bara i en ”tyst yta”. På de flesta kontor finns dock tyvärr ingen sådan kontroll, du hör vad folk säger 20-30 meter bort. Men det går att minska det avståndet från 30 till ungefär fem meter med tre enkla åtgärder. Effekten blir att du tar bort 90 procent av alla störande ljud. Ja, 90 procent! Och så här enkelt är det:

• Steg 1: Skaffa ett tjockt och heltäckande akustiktak i hela lokalen.

• Steg 2: Klä minst 25 procent av väggar och andra vertikala ytor med bra ljudabsorbenter.

• Steg 3: Tillför ett ljud.

Jo, du hörde rätt! Genom att addera ett ljud kan man öka arbetsron. Svenska kontor är ofta lika tysta som inspelningsstudios och då pratar vi om själva byggnadens ljudbakgrund, som orsakas av exempelvis ventilation, värme och vatten. Men en absolut tyst lokal, där minsta lilla ljud hörs, är obehaglig att jobba i. För ju tystare det är i bakgrunden, desto mer hörs och stör kollegornas prat. Så en del av lösningen är att via många, pyttesmå, högtalare tillföra ett mjukt bakgrundsljud som bäddar in och maskerar samtal och andra störande ljud. Ljudet bör vara ett neutralt brus som du inte märker men som gör sitt jobb, det vill säga minskar störning och ökar arbetsron. Ljudberikning är vanligt i USA men ett ganska nytt område i Sverige.


Jo, du hörde rätt! Genom att addera ett ljud kan man öka arbetsron.

Ta ansvar för ljudmiljön

Efter dessa tre åtgärder har höravståndet i lokalen minskat från 30 till cirka fem meter. Känn skillnaden! Förut kunde du höra alla samtal som pågick 30 meter bort. Nu hör du endast de närmsta kollegornas prat, svagt, inom en radie på fem meter. Samtalen bortom det har förvandlats till ett mjukt, neutralt mummel. Nu kan du addera ytterligare ljuddämpning om du vill minska höravståndet ända ned till tre meter. Då handlar det bland annat om att installera ljuddämpande skärmar och annan inredning, på ett genomtänkt sätt.

Jag har hjälpt 100-tals företag att radikalt öka arbetsron på sina kontor. Ett exempel är ett IT-bolag i Göteborg där 78 personer jobbade på ett flexkontor med ett höravstånd på över 25 meter. Endast 30 procent instämde då i att ljudmiljön gjorde att de kunde arbeta effektivt. Med en genomtänkt kombination av åtgärder tog vi ner höravståndet till cirka fem meter och efter det instämde över 90 procent att ljudmiljön stödjer effektivt arbete. En radikal förändring!

Nu är det dags att du som arkitekt eller inredare verkligen tar detta på allvar. Följ de steg jag rekommenderar och se till att ljudmiljön i ditt nästa projekt blir både komfortabel och produktiv.

Krönikör: Joakim Scholander, akustisk lösningsspecialist, föreläsare, utbildare och vd på Strategisk Akustik AB


Följ artikelämnen

Välj de ämnen som du är intresserad av så kommer vi att meddela dig när vi publicerar någonting nytt.