Kontorets roll håller på att förändras

12 december 2017

Behovet av den traditionella arbetsplatsen håller på att förändras och vi behöver inte längre det fysiska kontoret för att kunna arbeta.Jens Linderoth, analysansvarig på Industrifakta, beskriver i sin krönika hur förändrade behov ställer nya krav på dagens fastighetsägare.

Ett kontor att må bra i blir allt viktigare. Foto: Jason Strong

Sveriges ekonomi går starkt. Ekonomin växer, befolkningen ökar och sysselsättningsgraden stiger. Detta är avgörande drivkrafter för ett ökat behov av bostäder och lokaler. Som en effekt av de extremt låga räntorna och flera år av eftersatt bostadsproduktion, har bostadsbyggandet ökat rekordartat de senaste åren. En lång period av stigande bostadspriser i kombination med bostadsbrist i större delen av landets kommuner har ökat nybyggandet av bostadsrätter och egnahem. Tack vare lägre finansieringskostnader blir det också lättare att få ihop kalkylen när man bygger hyresrätter, vilket bidragit till att även den sidan av bostadsproduktionen har fått en rejäl skjuts. Hushållens växande konsumtion och den växande tjänstesektorn skapar samtidigt ökad efterfrågan på privata lokaler och när det gäller offentliga lokaler stimuleras behoven av både urbanisering, befolkningstillväxt och behovet av modernare lokaler. Ekonomisk tillväxt och befolkningsökning är således centralt för efterfrågan på bostäder och lokaler. På längre sikt finns det emellertid andra omvälvande trender som kan påverka vårt behov av kontorslokaler.

Traditionella krafter

Efter ett starkt sista kvartal förra året landade BNP-tillväxten på 3,3 procent för helåret 2016. Synen på den ekonomiska tillväxten är fortsatt ljus och både BNP och sysselsättning har visat positiv utveckling under inledningen av året. Hushållens konsumtionstillväxt gav ett viktigt bidrag till tillväxten i ekonomin tillsammans med en ökning av investeringsvolymen, där bostadsbyggandet och till viss del även maskininvesteringarna ligger bakom den positiva utvecklingen. Stämningsläget i ekonomin och näringslivet är fortsatt gott enligt färska mätningar gjorda av SCB, Konjunkturinstitutet och Riksbanken. Man kan dock skönja signaler på en avmattning för vissa indikatorer, även om värdena fortfarande ligger över det normala. Den samlade synen är att högkonjunkturen består ytterligare något år, men att takten i tillväxten planar ut under kommande år.

Den starka tillväxten i ekonomin ger helt naturligt också ett avtryck i byggsektorn. Analysföretaget Industrifakta rapporterar varje kvartal kring utvecklingen på bygg- och fastighetsmarknaden. De samlade husbyggnadsinvesteringarna, som inbegriper ny- och ombyggnad av bostäder och lokaler, har växt kraftigt det senaste året och ligger nu på en nivå som är ca 25 procent över de senaste fem årens genomsnitt. Även om det kommuniceras mycket kring det kraftigt ökade flerbostadshusbyggandet, visar Industrifaktas beräkningar att investeringsuppgången berör även privata och offentliga lokaler.

starkt inom tjänstesektorn

När det gäller byggandet av kontorslokaler uppgick de påbörjade investeringarna under första halvåret i år till ca 11,5 miljarder kronor. Detta är 1 miljard eller 10 procent mer än vid samma period förra året. Läget är starkt inom de privata tjänstenäringarna enligt SCB:s indikatorer och produktionen ligger på en hög nivå jämfört med förra året. Trenden visar emellertid en tydlig inbromsning av tillväxten under inledningen av 2017. Prognoser från Konjunkturinstitutet signalerar att produktionstillväxten i tjänstesektorn tappar fart och att tillväxten i år och nästa år kan bli den svagaste på fem år. Bedömningen gör gällande att konjunkturen har kommit in i en mognare fas, vilket bör leda till att även bygginvesteringarna bromsar in något. Samtidigt gynnar inflyttningen till storstäderna och behovet av moderna, effektiva och ändamålsenliga kontorslokaler ny- och ombyggnadsinvesteringarna inom sektorn.

Trots viss mognad i konjunkturen råder fortsatt tillväxt på flera fronter och på kort sikt verkar de traditionella ekonomiska drivkrafterna som garant för att behovet av bostäder och lokaler fortsätter att växa. På längre sikt sker dock andra omvälvande förändringar inom teknik, kultur och värderingar som förändrar vårt sätt att arbeta och våra behov av lokaler.

Vi behöver inte kontoret 

Behovet av den traditionella arbetsplatsen håller på att förändras. Det fysiska kontoret är inte längre en förutsättning för att vi ska kunna arbeta. Kontorsmaskiner och annan utrustning är mobila, lagring av data molnbaserad, kommunikation och produktion kan ske var som helst, när som helst. Tiden är snart förbi då man kalkylerade ett visst antal kvadratmeter per anställd när man beräknade behovet av kontorslokaler. Men behovet av kontorsytor kommer inte att upphöra i framtiden, menar Industrifakta, som har studerat trender på kontorsmarknaden och intervjuat både användare och utvecklare av lokaler.

Man bör allt mer betrakta kontoret som ett av många redskap som ska underlätta, stödja och främja tjänsteföretagets verksamhet. Ytbehov och utformning kommer att bli allt mer individuella och skräddarsydda till respektive företags verksamhet, kultur, arbetssätt och marknadskommunikation. Hos många företag kan troligen också behoven komma att skifta från år till år, med hänsyn till att förekomsten av tillfälliga projektorganisationer ökar och de allt kortare livscyklerna för produkter och tjänster. De huvudsakliga uppgifterna för ett kontor blir troligen att främja möten, som kan stimulera till gränsöverskridande samarbeten, skapa och förädla en unik företagskultur samt sprida den internt och externt till medarbetare och kunder. Genom att tillhandahålla en kreativ och stimulerande miljö, som signalerar företagets viktiga och hållbara kärnvärden, skapas goda förutsättningar för medarbetarna att göra sitt bästa.

Förändrade behov ställer krav

Kontoret är inte längre en förutsättning för företagets verksamhet, men det ska få oss att producera och må bättre. Arbete och fritid vävs samman, därför är det också viktigt var kontoret är placerat. Många menar att den omgivande stadsmiljön har stor betydelse. Det värderas högt om de anställda kan träna, handla, ta sköna promenader, möta rätt människor och äta gott och hälsosamt i området. Att pendlingen till arbetet sker smidigt och miljövänligt är en förutsättning. Kontoret ska passa in i livspusslet. 

För fastighetsägaren gäller det att tänka i nya banor och lyssna till hyresgästernas förändrade krav. Man måste sätta sig in i hyresgästens verksamhet och fråga sig, hur kan jag skapa kvadratmeter till kunden som får dennes verksamhet att utvecklas och blomstra och som innebär att medarbetarna längtar till kontoret?  

Författad av Jens Linderoth, Analysansvarig, Industrifakta
Artikelämnen:

Välj de ämnen som du är intresserad av så kommer vi att meddela dig när vi publicerar någonting nytt.