Teknikföretag återgår till cellkontor
Publicerad: 14 april 2026
Kontorets utformning har stor påverkan på både arbetsklimat och psykiskt välmående, visar en ny studie som uppmärksammats av Ingenjören. Resultaten pekar på att anställda mår bäst i egna rum – en kontorslösning som åter blir vanligare inom delar av teknikbranschen.
Kontorsmiljöer har förändrats över tid, från traditionella cellkontor till öppna landskap, aktivitetsbaserade lösningar och hot-desking där arbetsplatser delas för att spara utrymme. Trender och ideal har styrt utvecklingen, men hur dessa miljöer faktiskt påverkar människors psykosociala arbetsmiljö har länge varit oklart.
Nu visar en omfattande studie med över 4 300 deltagare, som refereras av Ingenjören, hur olika kontorstyper påverkar faktorer som emotionell utmattning, socialt stöd, psykologiska krav och upplevd kontroll.
Resultaten visar tydligt att egna arbetsrum, så kallade cellkontor, ger bäst förutsättningar för välbefinnande. En viktig förklaring är möjligheten att själv styra sin arbetsmiljö och undvika störande moment som ljud.
”Cellkontor börjar komma tillbaka”
Christina Bodin Danielsson, arkitekt och forskare vid Kungliga tekniska högskolan och Chalmers tekniska högskola, som står bakom studien, ser en tydlig förändring i hur kontor utformas – särskilt inom tekniksektorn där konkurrensen om kompetens är hög.
– När det gäller ingenjörsföretag ser jag att cellkontor börjar komma tillbaka mer och mer. De låter sina seniora medarbetare få egna rum, säger hon till Ingenjören.
I andra änden av skalan hamnar hot-desking, där anställda saknar fasta arbetsplatser. Enligt studien är detta den kontorsform som fungerar sämst ur ett medarbetarperspektiv, bland annat på grund av brist på ostörda arbetsytor och mötesrum.
– Det finns bara en positiv faktor – att man har mindre kontorsyta och spar pengar. Ur ett medarbetarperspektiv finns det inget positivt. Kanske om man jobbar jättemycket utanför kontoret.
Även öppna kontorslandskap får genomgående låga betyg, även om mindre variationer förekommer beroende på storlek. Samtidigt kan närheten till kollegor stärka det sociala stödet.
Upplevs olika av män och kvinnor
Aktivitetsbaserade kontor, särskilt flexkontor med tillgång till olika typer av arbetsytor, har dominerat utvecklingen de senaste åren. Enligt studien kan dessa fungera väl – förutsatt att de är rätt utformade. Däremot presterar så kallade kombikontor, som var vanliga under 80- och 90-talen, sämre.
– På vad vi än frågar så är det kombikontor som sticker ut som mest negativt. Och vad är det som utmärker kombikontor? Jo, det är en väldigt hög grad av teamarbete.
Studien visar också att upplevelsen av kontorsmiljöer skiljer sig mellan män och kvinnor. Kvinnor rapporterar oftare negativa effekter i kombikontor, som högre emotionell utmattning och lägre inflytande.
– Det är märkligt att för män är kombikontor som vilket kontor som helst. Det utmärker sig varken som positivt eller negativt. Men genomgående för kvinnor är det inte en positiv kontorstyp, säger Christina Bodin Danielsson.
Män påverkas däremot mer negativt av kontorslösningar utan fasta platser, som hot-desking.
– Kvinnor har inte alls lika svårt för det. Det finns teorier om territorialitet och att den hierarkiska strukturen är mycket viktigare för män än för kvinnor. Har man ingen egen arbetsplats förlorar man i status.
Arbetsuppgifter spelar en avgörande roll
En faktor som inte analyserats i detalj i studien, men som lyfts fram som avgörande, är vilken typ av arbetsuppgifter som utförs. Det menar Töres Theorell vid Karolinska institutet, som medverkat i forskningen.
– Det är klart att det har jättestor betydelse. Hur mycket koncentration krävs och hur mycket är rutinarbete? Men det måste finnas utrymmen där man dra sig tillbaka och utrymmen för organiserade möten med andra, säger han till Ingenjören.
Källa: Ingenjören
