Därför vill vi ha en egen plats på kontoret
Publicerad: 15 september 2026
Aktivitetsbaserade kontor och flexibla arbetsplatser innebär att allt fler saknar ett eget skrivbord. Men undersökningar och forskning visar att den egna platsen fortfarande har betydelse för hur vi upplever kontoret.
I Castellums undersökning Framtidens arbetsliv 2026 uppger 15 procent av svenska kontorsarbetare att de föredrar ett aktivitetsbaserat eller flexibelt kontor utan eget skrivbord. Eget eller delat rum är det mest populära alternativet.
Åldern spelar också roll. Bland personer över 55 år föredrar bara 9 procent ett aktivitetsbaserat kontor utan eget skrivbord, jämfört med 19 procent bland personer under 25 år.
– Svenska kontorsarbetare blir allt nöjdare med sina kontor. Samtidigt ser vi att det finns generationsklyftor i hur vi vill sitta, äldre vill ha egna rum och unga vill ha öppna landskap, säger Heléne Lidström, arbetsplatsstrateg på Castellum.
Även upplevelsen av arbetsmiljön skiljer sig. 93 procent av dem som arbetar i eget eller delat rum tycker att arbetsmiljön är bra eller mycket bra. Motsvarande andel är 84 procent bland dem som arbetar aktivitetsbaserat utan eget skrivbord.
Personliga saker kan ha betydelse
I en studie från 2026 fick 433 universitetsanställda ta ställning till olika egenskaper hos kontorsmiljöer. Om skrivbordet var eget eller delat var en viktig faktor för deltagarnas preferenser. Även möjligheten att göra arbetsplatsen personlig hade betydelse. Det kan handla om enkla saker som att kunna lämna kvar sina tillhörigheter, ha ett foto vid arbetsplatsen eller återvända till samma plats under flera dagar.
Forskarna kopplar personalisering till bland annat identitet och en känsla av ett eget område. Samtidigt uppskattade deltagarna gemensamma ytor för samarbete och socialt umgänge.
Eget rum ger större kontroll
Svensk forskning från KTH och Stressforskningsinstitutet visar också att kontorets utformning har samband med den psykosociala arbetsmiljön. Studien omfattar 4 352 svenska kontorsanställda i sju olika kontorstyper.
Eget rum gav bäst resultat för nästan alla psykosociala faktorer som undersöktes. En möjlig förklaring är den större kontrollen över den egna arbetsmiljön.
– Valet av kontorsdesign påverkar arbetsplatsklimat och relationerna mellan kollegor, säger Christina Bodin Danielsson, forskare inom arkitektur vid KTH.
Hon varnar också för att låta kontorstrender styra för mycket.
– Jag tycker generellt att företag är för trendkänsliga när man utformar sina kontor.
Flexibilitet kräver rätt miljöer
Att inte ha ett eget skrivbord behöver samtidigt inte vara ett problem i sig. Ett aktivitetsbaserat kontor bygger på att det finns olika miljöer att välja mellan beroende på arbetsuppgift.
I Castellums undersökning vill 40 procent av dem som arbetar aktivitetsbaserat ha fler tysta zoner, 28 procent efterfrågar fler fokusrum och 23 procent fler telefonbås.
Även känslan av tillhörighet kan skapas på andra sätt än genom ett fast skrivbord. Team kan ha egna delar av kontoret, personliga skåp kan ge möjlighet att lämna kvar tillhörigheter och gemensamma ytor kan ges en tydligare identitet.
När fasta arbetsplatser tas bort handlar frågan därför inte bara om hur många skrivbord som behövs. Arbetsgivaren behöver också fundera över vad den personliga arbetsplatsen tidigare gav medarbetarna och hur det kan ersättas i det flexibla kontoret.
Källor: Castellum, Framtidens arbetsliv 2026; KTH, Kontorets utformning påverkar både arbetsklimat och välbefinnande; Employee workspace preferences in a mandated hybrid work policy: A discrete choice experiment, 2026.
