Allt fler förlänger sitt arbetsliv

Senast uppdaterad: 2 december 2025

Personer som är födda på 1950-talet tar i högre grad ut pension senare i livet - och fortsätter att arbeta längre upp i åldrarna - än de som är födda på 1940-talet, visar en ny rapport som Pensionsmyndigheten har tagit fram. En viktig anledning är de successivt höjda pensionsåldrarna. Idag är det fler i åldern 65 - 69 år som arbetar. Sysselsättningen i denna grupp har ökat hela 20 procentenheter, från 14 till 34 procent, sedan det nya pensionssystemet infördes 2003.

Närbild på en äldre man med glasögon och en stickad väst som sitter inomhus och fokuserat arbetar vid en bärbar dator. I bakgrunden syns ett fönster och en vägg med geometriska fält i turkos, rött och vitt. Till höger ligger en stapel böcker.
Bild: Unsplash

Sverige har under en lång tid haft en ökande medellivslängd, samtidigt som den genomsnittliga pensionsåldern har varit oförändrad. Det har skapat utmaningar för både pensionssystemet och övriga välfärdsystem. För att trygga framtida pensioner, beslutade riksdagen för några år sedan om höjda åldersgränser i pensionssystemet och angränsande trygghetssystem. Dessa trädde i kraft 2023.

Pensionsmyndigheten har i en ny rapport studerat vilka typer av inkomster som människor i olika åldrar har innan de börjar ta ut pension, för att se vilka konsekvenser de höjda åldersgränserna har fått. Analysen har gjorts bland annat med hjälp av data från de månatliga arbetsgivardeklarationerna.

Rapporten visar att drygt var tredje person, 36 procent, hade lön som huvudsaklig inkomst vid 65 års ålder förra året. Det är en ökning med sju procentenheter jämfört med 2022, då 29 procent av 65-åringarna hade lön som huvudsaklig inkomst. Under samma period har andelen 65-åringar med allmän pension som huvudinkomst minskat från 68 procent år 2022 till 47 procent 2024.

– Vi ser tydligt att fler och fler 65-åringar har lön som huvudsaklig inkomst. Men pensionsåldersreformen har också lett till färre år av utbetalningar från socialförsäkringen i form av pension, sjukersättning, sjukpenning och a-kassa för de som är 60 år och äldre. Så reformen har haft avsedd effekt, säger Stefan Granbom som är analytiker på Pensionsmyndigheten.

Män har i genomsnitt tre år kortare tid i socialförsäkringen än kvinnor. Det beror bland annat på att kvinnor i genomsnitt lever längre.

Av de som förra året tog ut inkomstpension hade 71 procent lön som sin huvudsakliga inkomst före pensionsuttaget. Det näst vanligaste inkomstslaget var sjukersättning, med 12 procent.

Tre år före pensioneringen och därefter ökar tjänstepensionen som den högsta inkomstkällan. Den ökar med 4,6 procentenheter för kvinnor och 3,8 procentenheter för män. Det visar att alltfler börjar ta ut tjänstepensionen innan de börjar ta ut sin inkomstpension.

Även inkomstgrundad sjukersättning ökar med ungefär 1 procentenhet för både kvinnor och män under 2024.

Fler sysselsatta i åldrarna 65 – 69 år

Sysselsättningen bland 65 – 69-åringar har ökat med 20 procentenheter, från 14 till 34 procent, sedan det nya pensionssystemet infördes 2003.

– Fler äldre förlänger sitt arbetsliv. Vi ser att 50-talisterna tar ut pension senare och fortsätter att arbeta längre upp i åldrarna än 40-talisterna. Det främsta skälet är politiska beslut om höjda pensionsåldrar och utvecklingen tyder på en tydlig förskjutning mot ett längre arbetsliv, säger Stefan Granbom.

Se alla lediga lokaler i Sverige här. 

Pernilla Gilbert

Kommunikatör

Följ artikelämnen

Välj de ämnen som du är intresserad av så kommer vi att meddela dig när vi publicerar någonting nytt.