Higab rustar det historiska Göteborg för framtiden

20 december 2017

Sedan våren 2016 har ett stort byggprojekt pågått mitt i Göteborgs historiska hjärta. På uppdrag från kommunstyrelsen skapar Higab förutsättningar för att bevara det anrika Kvarteret Högvakten för framtida generationer.

Alla som har passerat Gustaf Adolfs Torg det senaste året har nog inte kunnat undgå det stora planket framför Kvarteret Högvakten. Inne i de sammanbyggda husen, som består av Stadshuset, Börsen, Wenngrenska Huset och Strömska Huset, har det pågått omfattande arbeten sedan mars 2016. Kvarteret har nämligen drabbats av kraftiga sättningar, vilket lett till stora nivåskillnader i lokalerna. För att kunna bevara byggnaderna för framtiden har kommunstyrelsen gett Higab i uppdrag att grundförstärka och rusta upp Högvakten. Entreprenören F O Peterson & Söner Byggnads AB slår ner sammanlagt 1 170 stålpålar i marken. Om man skulle man lägga alla pålar på rad skulle de sträcka sig från Göteborg till Hindås.

– I ett sånt här stort projekt dyker det upp nya utmaningar hela tiden, men det som vi har varit mest oroliga för är grundförstärkningen och att få det att gå ihop ekonomiskt. Jag tror att det kan vara den största grundförstärkning som har genomförts av ett enskilt objekt i Göteborg. Men nu när det är ett år kvar kan vi konstatera att det ser bra ut, säger Higabs projektledare Svante Thun.

I samband med grundförstärkningen gör man även en ombyggnad för att utveckla husen och öka tillgängligheten. Kostnaden för hela projektet är beräknat till 410 miljoner kronor.

Effektiva kontor

– Sedan 1960-talet har det blivit ombyggt och kringbyggt så många gånger att lokalerna inte längre var funktionella. Nu kommer det bli mer effektiva och ändamålsenliga kontor. Vi har öppnat upp och frigjort ytor och kan nu öka antalet arbetsplatser. Sedan är det en utmaning att få en bra helhet och göra det tillgängligt trots alla olika golvnivåer. För att lösa det har vi bland annat satt upp ramper mellan rummen, säger Svante Thun.

Tidigare har stadens politiker och tjänstemän suttit i lokalerna, men sedan 2013 är de omlokaliserade till bland annat Rådhuset och Traktören. När projektet är klart kommer stadsledningskontoret och stadens koncernbolag Stadshus AB flytta in. Ytterligare hyresgäster tillkommer efter hand. Därmed kommer platsen fortsätta att vara en central del för politiken i Göteborg.

Vid händelsernas centrum

Ända sedan grundandet av staden 1621 har Kvarteret Högvakten legat vid händelsernas centrum. Redan i den första holländska stadsplanen var området med Östra Hamnkanalen (nu Östra Hamngatan) och Stora Torget (nu Gustaf Adolfs torg) en viktig knutpunkt i handelsstaden Göteborg. 1669 ödelades delar av Kvarteret Högvakten i en brand men vissa av husen byggdes upp igen. Även det följande seklet präglades av stora bränder och det ledde till att myndigheterna så småningom krävde byggnader i sten. I mitten av 1700-talet byggde man Stadshuset och Wenngrenska huset – båda i sten. Tillsammans med Börsen, som byggdes 1849 och Strömska Huset från 1906, bildar de i dag Kvarteret Högvakten vars namn kommer sig av att Stadshuset och dess föregångare tidigare inhyste Högvakten, stadens militära vaktstyrka.

Områdets rika historia gör projektet extra känsligt. Inför grundförstärkningen genomförde Göteborgs stadsmuseum, under ledning av Tom Wennberg, arkeologiska förundersökningar och under projektets gång har han haft ett nära samarbete med Higab och entreprenören.

– De har byggt upp ett förtroende för varandra. Byggnadsarbetarna har alltid ringt när det har dykt upp någonting och när det har pågått arkeologiska utgrävningar i en ände har vi alltid kunnat fortsätta någon annanstans. Det har varit en stor fördel. Ibland har det nästan varit svårt att hålla byggnadsarbetarna borta från utgrävningsgroparna, säger Svante Thun och ler.


Det ska bli spännande att höra vad hyresgästerna tycker när de flyttar in igen.


Under Stadshuset har man exempelvis hittat ett tegelgolv från 1640-talet, vilket kan vara ett av de äldsta i Göteborg, och på Stadshusgården har man hittat en avfallsbinge från tidigt 1800-tal. Men grundstenen till Börsen som ska ha lagts på plats av kung Oscar I år 1844 har inte hittats. Det som gör stenen speciell är att den är urholkad och innehåller en blydosa med 3 guld-, 11 silver- och 14 kopparmynt samt en större silvermedalj med inskriptioner.

– Jag trodde faktiskt att vi skulle hitta dosan, men det har vi tyvärr inte gjort. Det känns tråkigt. Det finns alltid historier bevarat om kungar och galaklänningar, men tyvärr finns det aldrig någon byggnadshistorik. Därför är det helt omöjligt att veta var de lade grundstenen. Men vem vet, den kanske inte ens finns, säger Svante Thun.

Samtliga byggnader utom Strömska Huset är byggnadsminnen. Det innebär att man inte får göra vilka ingrepp som helst och Higab har därför haft en kontinuerlig dialog med länsstyrelsen.

– Under hela processen har länsstyrelsen varit oerhört hjälpsamma och alltid återkommit snabbt med svar. Ibland har vi gjort vissa avsteg för att förbättra tillgängligheten, men då har det skett med deras godkännande. Exempelvis har vi installerat en hiss och byggt en ny entré till Börsen, säger Svante Thun.

Men det är inte bara tillgänglighetsarbetet som har varit en utmaning. Det har även krävts noggrann planering och samverkan för att få logistiken att funka, speciellt med tanke på det centrala läget.

– I början av projektet fanns det en oro för logistiken, för det är mycket material som ska till och från Kvarteret Högvakten och det är trångt med utrymme runt omkring. Men där har vi haft ett bra samarbete med trafikkontoret. Till exempel har vi fått tillgång till Gustaf Adolfs Torg och det har varit möjligt att stänga av delar av Torggatan. Sedan var kruxet var all personal skulle sitta, vilket var mellan 80 och 100 man. Men det löste sig snabbt när vi fick tillgång till lokalerna på Postgatan 16 mitt emot Högvakten, säger Svante Thun.

Stor skillnad

Nu när det återstår ungefär ett år av projektet har man genomfört en arkeologisk undersökning av hela kvarteret, grundförstärkt alla bärande delar, gjutit nya betongbjälklag i alla rum på entréplan och monterat ett glastak över Wenngrenska gården. Dessutom har statyn av kung Oscar I i entréhallen till Börsen fått ett nytt betongfundament som stöds av två kungliga pålar. Så frågan är hur mycket man kommer att känna igen sig när det är dags för återinflytt för kommunfullmäktige och de tjänstemän som kommer arbeta i huset?

– Börsen och entrévåningen i Stadshuset kommer att vara sig likt. Men sedan kommer det vara stor skillnad, inte minst med alla ombyggnader. Nu har vi tagit bort alla små kontor och vindlande gångar. Det ska bli spännande att höra vad hyresgästerna tycker när de flyttar in igen, säger Svante Thun.

Artikeln är en annons från Higab och inte en artikel av Lokalguiden.