Psykologisk trygghet sjunker på svenska arbetsplatser
Publicerad: 25 augusti 2026
Ny rapport från Framfot visar att den psykologiska tryggheten på svenska arbetsplatser har minskat med 9 procent sedan 2022. Bakom nedgången ligger ett mönster som återkommer på arbetsplats efter arbetsplats: chefer som dominerar möten och en feedbackkultur som i det närmaste har kollapsat – 79 procent av de tillfrågade upplever att feedback varken ges eller efterfrågas.
Rapporten Psykologisk trygghet 2026 bygger på 1 626 svar från 17 branscher, insamlade mellan januari 2022 och april 2026 via Framfots enkätverktyg för psykologisk trygghet. Resultatet visar en tydlig och konsekvent nedåtgående trend: den genomsnittliga poängen har sjunkit från 21,5 år 2022 till 19,6 under inledningen av 2026, på en skala 0–30.
Chefens beteende avgörande
Två faktorer sticker ut som särskilt avgörande för den upplevda tryggheten: hur mycket utrymme chefen tar i möten, och hur ofta feedback ges. Skillnaden i trygghetspoäng mellan medarbetare som upplever att chefen dominerar möten och de som inte gör det är hela 7,2 poäng. Samma mönster syns kring feedback, där skillnaden är 7,6 poäng.
– Siffrorna hänger ihop på ett sätt som inte är slumpmässigt. Chefer som dominerar möten skapar en kultur där medarbetare slutar fråga. Oenigheter förblir osynliga. Feedback upphör att kännas meningsfull. Det är inte fem separata problem – det är ett och samma problem som visar sig på fem olika sätt, säger Erik Sjögren, chefsanalytiker på Framfot.
Stora skillnader mellan branscher
Undersökningen visar också stora och stabila skillnader mellan olika branscher. Samma branscher hamnar konsekvent högst respektive lägst år efter år, vilket enligt Framfot tyder på strukturella kulturskillnader snarare än tillfällig variation.
– Det som överraskade oss mest är inte att det finns skillnader mellan branscher, utan hur konsekventa de är, säger Erik Sjögren.
Nedgången syns dessutom brett över samtliga branscher och år, vilket talar för att bakomliggande orsaker snarare handlar om samhällsdrivna faktorer som ekonomisk och geopolitisk oro, än om isolerade förändringar hos enskilda arbetsgivare.
– Vi ser att nedgången sammanfaller med en period av hög ekonomisk och geopolitisk osäkerhet – inflation, varsel, AI-oro. I sådana perioder tenderar människor att skydda sin position istället för att ta risker. Det är mänskligt och förståeligt, men det är dyrt för organisationerna på sikt, säger Erik Sjögren.
Konsekvenserna av låg trygghet
13 procent av de svarande befinner sig i kategorin låg psykologisk trygghet, en miljö där risken för utbrändhet, personalomsättning och kostsamma misstag är påtagligt hög. Nästan hälften, 46 procent, hamnar i en mellanzon som enligt Framfot är det segment som är mest påverkansbart.
– Den största risken med låg psykologisk trygghet är att människor tystnar. Att de inte vågar tala om när saker blir fel, när de inte mår bra, när de tycker annorlunda. Och att människor håller tillbaka sina idéer och sitt engagemang av rädsla för vad andra ska tycka och säga, säger Robin Knight, organisationspsykolog på Framfot.
