Ny topplista: Detta oroar svenskarna mest med AI i arbetslivet

Det är andra året i rad som TNG genomför undersökningen AI Insights om generativ AI på den svenska arbetsmarknaden. Resultatet flyttar fokus från de klassiska skräckbilderna om massarbetslöshet och teknikövertag, till frågan om vem som äger besluten när AI redan är med och bestämmer. Kan vi lita på underlaget när det kommer från en algoritm som kan bygga på historiskt skeva data?

<< Banner-position >>

– Debatten om AI har länge handlat om vilka jobb som försvinner. Men det som faktiskt oroar folk på arbetsplatserna är något annat: att människor slutar granska det algoritmen föreslår och att erfarenhet och omdöme kommer räknas för lite framåt, säger Åsa Edman Källströmer, VD på Talent Navigation Group (TNG), som fortsätter:

– För arbetsgivare är det i grunden en kompetensfråga: förmågan att granska, ifrågasätta och väga in fler perspektiv blir mer värd med AI, inte mindre. De organisationer som vinner framåt är de som rekryterar för omdöme och kritiskt tänkande, och som bygger team där någon vågar säga: vänta, stämmer det här verkligen? Det avgör både konkurrenskraften och förmågan att locka rätt medarbetare.

Topplistan: detta oroar mest med AI i arbetslivet framåt

Nr	Största hotet/risken med AI i arbetslivet de kommande två åren	Andel
1	Att fel data eller bias leder till fel beslut	51 %
2	Att mänskligt omdöme och erfarenhet nedprioriteras	50 %
3	Att vi slutar tänka och blir dummare	45 %
4	Att ledningen har orealistiska förväntningar på AI	28 %
5	Att vi tappar förståelsen för hur beslut tas (black box AI)	21 %
6	Att förändringstakten skapar stress och otydlighet	17 %
7	Förlust av arbetstillfällen	16 %
8	För starkt beroende av tekniken	15 %
9	Miljöförstöring	9 %
10	Att arbetsbelastningen ökar utan att resurser hänger med	5 %

Respondenterna fick välja max tre alternativ.

Oron för felbeslut har fördjupats

Oron för felaktiga beslut är inte ny, men den har vuxit. 2025 var ”felaktiga beslut på grund av dåliga eller fel data” det enskilt vanligaste svaret med 39 procent. I år ligger samma farhåga i topp igen, nu formulerad som fel data eller bias och hälften av alla respondenter lyfter den. Även med hänsyn till att 2026 års fråga tillät fler svar är riktningen tydlig: oron har inte minskat, den har fördjupats.

Mellanchefer hamnar i kläm

Var fjärde (28 procent) oroar sig för att ledningen har orealistiska förväntningar på vad AI ska åstadkomma. Bland linjechefer är andelen 36 procent, jämfört med 23 procent av de chefer som sitter i ledningsgrupper och koncernledningar. Det är mellancheferna som ska omsätta ledningens AI-ambitioner i vardagen, och det är de som först märker när förväntningar och verklighet inte går ihop.

Kvinnor, män och sektorer oroar sig olika

Kvinnor oroar sig mest för fel data och bias (55 procent). Män rankar i stället att mänskligt omdöme nedprioriteras högst (53 procent) och oroar sig mer än kvinnor för att vi slutar tänka (48 mot 41 procent).

Offentlig sektor rankar fel data och bias högst av alla grupper (57 procent) och oroar sig mer för att vi slutar tänka (50 mot 44 procent i privat sektor). Däremot oroar de sig klart mindre för att omdömet nedprioriteras (42 mot 52 procent i privat sektor).

Skillnaderna är i sig ett argument för bredare perspektiv när organisationer fattar beslut om AI: olika grupper ser olika risker, och den som bara lyssnar på en av dem missar resten.

Miljöoron nästan fördubblad

Andelen som ser miljöförstöring som ett av de största hoten har nästan fördubblats på ett år, till 9 procent – om än från låga nivåer. En möjlig förklaring är medierapporteringen om elpriser, nya datahallar och AI:s energibehov.

Se alla lediga lokaler här