Nästan varannan svensk tror att AI ökar arbetslösheten
Publicerad: 25 augusti 2026
Nästan varannan svensk, 46 procent, tror att AI kommer att öka arbetslösheten. Samtidigt tror två av tre att tekniken förändrar arbetsmarknaden så mycket att framtida pensioner påverkas. Yngre är mer oroliga än äldre. Det visar en ny Novusundersökning från SPP som presenterades vid SPP:s Framtidssamtal i Göteborg 20 augusti, där politiker, näringslivsföreträdare och arbetsmarknadens parter samlades för att diskutera Sveriges framtida arbetsmarknad och Västsveriges konkurrenskraft.
Undersökningen visar samtidigt att 37 procent tror att AI kommer att öka produktiviteten och 35 procent att tekniken kommer att skapa större ekonomiska klyftor. 17 procent är oroliga för att själva förlora jobbet på grund av AI, medan 78 procent inte är särskilt eller alls oroliga. Bland unga vuxna i åldern 18–34 år är 23 procent oroliga för att förlora jobbet.
Samtidigt är synen på AI:s påverkan på det framtida arbetslivet splittrad. 25 procent tror att AI kommer att påverka arbetslivet negativt, jämfört med 17 procent i motsvarande undersökning 2025. 22 procent tror att påverkan blir positiv, jämfört med 17 procent 2025.
Bland unga vuxna mellan 18 och 34 år är oron större. Där svarar 32 procent att AI kommer att påverka det framtida arbetslivet negativt, jämfört med 25 procent i befolkningen som helhet.
– AI är inte bara en teknikfråga. Det är en konkurrenskraftsfråga. Framtidens vinnare blir de länder, företag och individer som kombinerar ny teknik med kompetensutveckling och trygg omställning, säger Shoka Åhrman, sparekonom och strateg på SPP.
Bland deltagarna på seminariet fanns jämställdhetsminister Nina Larsson (L), Socialdemokraternas arbetsmarknadspolitiska talesperson Ardalan Shekarabi, Västsvenska Handelskammarens vd Charlotte Ljunggren, Sacos ordförande Sofia Rydgren Stale och Almegas vd Ann Öberg.
AI blir en pensionsfråga
Två av tre, 67 procent, tror att AI kommer att förändra arbetsmarknaden så mycket att framtida pensioner påverkas, enligt en tidigare Novusundersökning från SPP.
Novusundersökningen visar att 45 procent tycker att arbetsmarknaden åtminstone i någon grad ger äldre tillräckliga möjligheter att arbeta till riktåldern, medan 30 procent svarar att den inte alls gör det. Kortare arbetstid med bibehållen lön, flexiblare arbetstider och gemenskap med kollegor är de främsta faktorerna som skulle motivera människor att arbeta längre.
– Framtidens kompetensbrist kommer inte att lösas med en enskild reform. Vi behöver både utveckla den kompetens som redan finns och skapa bättre förutsättningar för människor att arbeta längre, säger Shoka Åhrman.
Långsiktiga spelregler krävs
Ett återkommande budskap under samtalet var behovet av långsiktiga spelregler och bred samverkan kring investeringar, energi, infrastruktur och kompetensförsörjning.
– Sverige har alla förutsättningar att fortsätta vara ett mycket framgångsrikt land. Men då krävs samarbete kring de grundläggande frågor som skapar tillväxt. Vi behöver långsiktiga besked kring energi, infrastruktur och kompetensförsörjning, samtidigt som vi fortsatt ligger i framkant när det gäller teknisk utveckling och AI, säger Shoka Åhrman.
