Distansarbete kan öka sysselsättningsgraden
Publicerad: 11 december 2025
Upp till fyra av fem nya jobb för personer med funktionsnedsättning kan förklaras av ökningen av distansarbete efter pandemin, visar en ny rapport i serien SNS Analys. Forskningen tyder på att flexibilitet i var och hur man arbetar är lösningen till att bryta ett flera decennier långt sysselsättningsgap för människor med funktionsnedsättning.
Efter covid-pandemin har distansarbete blivit en större del av arbetslivet. En analys från SNS, skriven av Dan-Olof Rooth (Stockholms universitet), Nicholas Bloom (Stanford University) och Gordon B. Dahl (University of California, San Diego), visar att denna förändring haft särskilt stora effekter för personer med funktionsnedsättning. Trots att rapporten bygger på amerikanska data är resultaten relevanta för svensk arbetsmarknad som har ett liknande utanförskap.
I rapporten visas att sysselsättningen för personer med fysisk funktionsnedsättning ökade med drygt 14 procent i USA mellan 2019 och 2024 – ett trendbrott efter decennier av stagnation. Upp till 85 procent av ökningen förklaras av distansarbete. Resultaten pekar på att distansarbete kan minska pendlingsbördan och ge bättre kontroll över arbetsmiljön.
– Att arbeta hemifrån under delar av veckan fungerar som en ny typ av arbetsanpassning. Vår studie visar att flexibilitet inte bara är en bekvämlighet utan ett kraftfullt verktyg för ökad inkludering på arbetsmarknaden, säger Dan-Olof Rooth.
Samma mönster syns i flera andra länder, bland annat Kanada, Frankrike och Spanien. Författarna menar att resultaten är högst relevanta även för Sverige där ungefär 550 000 personer har en funktionsnedsättning som begränsar arbetsförmågan. Sysselsättningsgraden i gruppen är mer än 30 procentenheter lägre än övriga befolkningen.
– Distansarbete minskar flera av de barriärer som tidigare begränsat deltagande på arbetsmarknaden. Det eliminerar delvis behovet av pendling, möjliggör en mer kontrollerad arbetsmiljö och ger flexibilitet kring arbetstider och arbetsbelastning. För personer med funktionsnedsättningar kan detta vara avgörande för möjligheten att arbeta heltid, kommenterar Dan-Olof Rooth.
Den vetenskapliga studie som ligger till grund för rapporten visar också att inga andra grupper – som kvinnor, äldre eller etniska minoriteter – uppvisar motsvarande sysselsättningsökning. Effekten verkar alltså vara specifik för personer med funktionsnedsättning.
– Det här är en av de mest hoppfulla förändringarna vi sett på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning på flera decennier. Den visar att strukturella hinder går att riva, säger Dan-Olof Rooth.
Forskarna menar att potentialen för fortsatta förbättringar i sysselsättning för personer med en funktionsnedsättning är stor om omställningen mot mer flexibla anställnings- och arbetsformer fortsätter. Utöver de positiva effekter för individens livskvalitet som det ger att ha ett jobb stärks de offentliga finanserna genom ökade skatteintäkter och minskat behov av försörjningsstöd.
Se alla lediga lokaler i Sverige här.
