Glädjebesked för svensk handel
10 september 2019
HUI har presenterat sin årliga rapport om svensk handel. Och det är glada siffror för dagligvaruhandeln.
Den fysiska butikshandeln i Sverige omsatte 674 miljarder kronor år 2018, vilket är en en ökning med 2 procent jämfört med 2017. Det framgår i HUI:s rapport som presenterades förra veckan. Dagligvaruhandeln stod under året för all tillväxt medan sällanköpsvaruhandeln stod still.
HUI sammanfattar rapporten i nedanstående punkter:
Sällanköpsvaruhandeln i butik uppvisade nolltillväxt under år 2018. Detta som ett resultat av att e-handeln stod för huvudparten av försäljningstillväxten i branschen. Dagligvaruhandeln i butik drevs dock fortsatt framåt av befolknings- och prisökningar, och ökade med 3 procent under samma period.
Under fjolåret uppvisade fler av Sveriges kommuner en positiv tillväxt än under föregående år. År 2018 ökade 232 av Sveriges 290 kommuner sin detaljhandelsomsättning, vilket är 53 fler än år 2017. I 28 kommuner förblev detaljhandelsomsättningen oförändrad medan 30 kommuner uppvisade negativ tillväxt.
De tio omsättningsmässigt största kommunerna står för mer än en tredjedel av detaljhandelns omsättning i riket och Stockholm, Göteborg och Malmö svarar tillsammans för närmare 21 procent av omsättningen i riket.
Starkast utveckling i detaljhandeln i riket* hade Södertälje kommun (Stockholms län) med en tillväxt om 6 procent, vilket motsvarar en ökning med 286 miljoner kronor. Näst starkast utveckling hade Halmstad (Hallands län) och Mölndal (Västra Götalands län) med en tillväxt om 4 procent, vilket motsvarar ökningar med 267 respektive 165 miljoner kronor.
Prisökningar i detaljhandeln gav
försäljningstillväxten en skjuts framåt under 2018. Den svaga
kronan gör att konsumenterna tar hem en del av sin konsumtion
samtidigt som företagens inköpskostnader ökar. Detaljhandeln
förväntas fortsätta öka under de kommande åren, men med en något
lägre tillväxttakt än tidigare. Hushållens förtroende för den
svenska ekonomin ligger på en lägre nivå än normalt, vilket
innebär att de anar sämre tider och att konsumtionen, särskilt av
sällanköpsvaror, kan komma att minska.
I dagsläget står den butiksbundna handeln för 90 procent av den totala detaljhandelsomsättningen i Sverige medan e-handeln står för 10 procent. E-handeln förväntas fortsatt stå för en stor del av tillväxten i detaljhandeln, särskilt när det gäller sällanköpsvaruhandeln.
Källa: Hui.se
