Vad är bredband?

Det finns en bredbandsdjungel där ute och vi hoppas kunna reda ut en del begrepp i detta numret av tidningen. Vi kommer här att försöka förklara vad bredband egentligen betyder, vad det innebär, vilka tekniker som finns och även presentera en del av det utbud som finns på marknaden. Bredband innebär, mycket enkelt, en höghastighetsanslutning till Internet som alltid är på. Det kallas bredband tack vare den höga kapaciteten att ta emot och skicka data jämfört med ett standard 56k-modem.

Bredband är upp till tio gånger snabbare när det gäller att få tillgång till webbsidor och multimedia. Det innebär snabbare nedladdning, vilket betyder att webbsidorna visas nästan genast, ta emot stora e-postfiler går på ett ögonblick och du har en permanent anslutning. När du väl har loggat in stannar du inloggad tills du stänger av datorn och när du öppnar din webbläsare eller ditt mailprogram ansluts du automatiskt till Internet. Bredband ansluts inte till telefonjacket så telefonnätet blir inte upptaget utan kan användas samtidigt som du är uppkopplad.

I dag finns det både olika bandbredder, ofta felaktigt benämnt som ”hastighet” och dels olika tekniker. Vi ska försöka bena ut begreppen.

ADSL

ADSL betyder Asymmetrisk överföring över telefontrådarna vilket Innebär att det är större bandbredd inåt än utåt. De vanligaste bandbredderna är t ex 2/0,5 8/1 eller 24/1 Mbps, där första siffran står för nedladdning, (in), och andra för uppladdning (ut). ADSL är mest lämplig för företag som hämtar filer och surfar men som sällan skickar stora filer eller stora e-postbilagor. ADSL kräver modem som oftast inte ingår i anslutningen och kunden måste oftast ha ett teleabonnemang hos Telia för att kunna få tjänsten.

Tjänsten säljs vanligen via Internet och med en enda IP-adress och dessutom med låg servicenivå.

SHDSL

SHDSL betyder Symmetrisk överföring över telefontrådarna och finns som 0,5, 1 eller 2 Mbps med samma bandbredd både upp och ner. SHDSL Kan också paras ihop med fler telefontrådar där det vanligaste är två telefonpar som ger 4,5 Mbps. Bandbredden är samma i både nedladdning och uppladdning.

SHDSL kräver modem, som oftast ingår och innefattar en högre servicenivå. Internetoperatören beställer oftast kopparförbindelsen direkt av Telia/Skanova. Startavgifterna och månadsavgifterna är generellt mycket högre än för t ex ADSL. SHDSL säljs oftast med ett eget spann av fasta IP-adresser.

SHDSL är lämpligt för det företag som har behov av både bra ut- och inkapacitet. Till exempel för företag som har webbserver och eller mailserver i företagets egna lokaler, eller för medieföretag som ofta skickar stora filer.

VDSL

VDSL betyder Symmetrisk överföring över telefontrådarna, men med högre bandbredder än SHDSL, 10-15 Mbps nämns ofta som ”möjligt”. VDSL används relativt lite eftersom tekniken är svår att få ordning på och det kräver väldigt bra kvalitet på telefontrådarna om det ska fungera.

Både ADSL, SHDSL och VDSL är beroende av att operatören finns på närmaste telestation eller kan köpa kapacitet i Telias nät. Det är oftast både dyrt och svårt att ordna förbindelser till industriområden eller glesbygd.

fiber

Optisk fiber är en säkrare metod för att överföra data. Det blir emellertid oftast en högre startkostnad och högre månadsavgifter än DSL eftersom operatören måste betala stadsnätsägare eller Telia/Skanova en hög månadsavgift.

Avtalstiden är oftast också längre än en kopparlösning med ADSL, SHDSL eller VDSL.

Den stora fördelen är att investeringen lönar sig på lång sikt. Man kan få igenom enorma mängder data i en optisk fiber. I teorin är det möjligt med 192 x 2,5 Gbps, vilket innebär nästan en halv terrabit (Tbps) I praktiken är 2-100 Mbps möjligt med samma utrustning och upp till 1 Gbps med en mindre kostnad för nya moduler. Är fiber ett måste?

En optisk fiber är inte tjockare än ett hårstrå men kan trots det överföra en mycket stor mängd data. En enda fiber klarar av att hantera flera hundratusen telefonsamtal till skillnad mot en kopparledning som bara klarar omkring trettio. Med tanke på att en fiberkabel kan bestå av flera hundra fibrer blir nätets kapacitet i princip obegränsad. I jämförelse med den överföringskapacitet som fiberoptiska kablar kan erbjuda förbleknar alla andra alternativ. En enda optisk fiber, tunn som ett hårstrå, kan i dag öveföra bortåt 3 200 miljarder bitar (3200 gigabit eller 3,2 terabit) per sekund, motsvarande mer än 50 miljoner vanliga modem eller mer än 5 miljoner ADSL-anslutningar. En fiberkabel innehåller vanligen ett knippe om cirka 100 stycken fibrer. Det ger, redan med dagens teknik, en i praktiken obegränsad kapacitet. Observera uttrycket ”med dagens teknik”. Det är nämligen inte fibern i sig som sätter gränserna för vilken kapacitet som uppnås, utan den utrustning som sitter i ändarna. När utrustningen utvecklas hänger kablarna med, så att säga. Optiska fibrer kan dessutom dras många mil innan signalen måste förstärkas. Är man ett företag som planerar på lång sikt är fibern nödvändig, även om det innebär en högre startkostnad, en högre månadsavgift och längre avtalstid.

Favoriterna kommer nu från länken, vill du spara dem till dina favoriter klicka på knappen nedan.

Skriv över dina favoriter Visa dina favoriter

Dina sparade favoriter

Nedan listas dina sparade favoriter.

Dina uppgifter

Få prisuppgifter och mer information om dina sparade favoriter.

Din intresseanmälan är nu skickad. Vill du rensa dina favoriter?

Rensa dina favoriter