Sitter du i en säker lokal?

Vem bär ansvaret för bristande skydd och säkerhet i en lokal? Hur kan man förebygga skyddsarbete i en lokal upplåten med hyresrätt ur ett arbetsmiljöperspektiv? Vilka föreskrifter finns det? Tre olika regelpaket har en direkt inverkan på skyddsarbetet i en lokal.

De flesta av oss tänker i första hand på Lag om skydd mot olyckor. I andra hand på Miljöbalken eller Arbetsmiljölagen. Tillsyn utövas av olika instanser och kan innebära att man som fastighetsägare eller lokalhyresgäst kan få inspektionsbesök vid ett flertal tillfällen av representanter från olika myndigheter. Miljö- och Hälsoskyddskontorets inspektörer, kommunen och Landstinget representerat av brandförsvaret eller Arbetsmiljöverkets egna inspektörer.

Å ena sidan kan detta upplevas som irriterande och ett dubbelarbete som myndigheterna borde kunna samordna på ett eller annat sätt. Å andra sidan har vi i göteborgsregionen drabbats av ett par större och allvarligare olyckor så lite extra säkerhet och skyddsarbete skadar knappast någon.

Arbetsgivaren får stå

till svars

I Lag om skydd mot olyckor lägger man ett gemensamt ansvar för släckningsutrustning och övriga åtgärder för att förebygga brand, hindra och begränsa skador till följd av brand, på byggnadens ägare eller nyttjare. I Arbetsmiljölagen tar man sikte på arbetsmiljön varför arbetsgivaren blir den som får stå till svars för bristande skydd och säkerhet i en lokal, även om bristen hänför sig till själva byggnaden och inte verksamheten som sådan. Det blir sedan nyttjarens, arbetsgivarens, sak att föra ansvaret vidare till fastighetens ägare.

Föreskrifter

I och med att en av Lokalguidens läsare har haft besök av en inspektör från Arbetsmiljöverket och fått mottaga en del synpunkter på säkerhetsanordningarna kommer dessa rader att handla lite om förebyggande skyddsarbete i en lokal upplåten med hyresrätt och ur ett arbetsmiljöperspektiv.

När det gäller rörelselokaler finns det en stor mängd föreskrifter kring stora och uppenbara saker såsom buller, belysning, luftkvalitet m m. Samtidigt finns det också föreskrifter om mindre påtagliga men mycket viktiga arbetsmiljöfrågor. Exempel på detta är belastningsergonomi, diskrimineringsfrågor, friskvård och krisstöd.

brandsäkerhet

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om brandsäkerhet finns det regler om utrymningsvägar, brandredskap, utrymningslarm och utrymningsplan, tillgång till Första-Hjälpen-utrustning, nödbelysning och skyltning av evakueringsvägar m m. Föreskrifter kring arbetslokaler återfinns i en författning – AFS 2000:42 – som avser arbetsplatsens utformning. Beträffande fria utrymningsvägar skall antalet utrymningsvägar anpassas till verksamheten som sådan, antalet personer som arbetar på arbetsplatsen, lokalernas utformning

m m. I normalfallet skall det finnas minst två av varandra oberoende utrymningsvägar som leder ut i det fria eller till någon annan säker plats.

Hur är det med detta hos dig? Dörrar intill en utrymningsväg skall normalt vara utåtgående och vara lätta att öppna samt inte blockerade. På vissa typer av arbetsplatser, där en utrymning är mer komplicerad, såsom i höga kontorsbyggnader, i ett maskinrum eller höglager m m, ställs det större krav på förberedelser. På en arbetsplats bör minst ett anslag med en utrymningsplan finnas på varje våningsplan. Planen skall visa utrymningsvägar, hur och när man larmar Räddningstjänsten eller annan hjälpinsats, utvisa vart eventuella manuella larmanordningar finns och en återsamlingsplats. På en arbetsplats skall det också finnas utrustning för att kunna ge Första Hjälpen.

vems är ansvaret?

Var ligger ansvaret, ur ett hyresrättsligt perspektiv, om en inspektör från Arbetsmiljöverket finner att det föreligger brister i brandsäkerheten i en rörelselokal? Enligt min mening vilar ett ansvar på näringsidkaren, ofta hyresgästen, om det föreligger brister som kan anses specifik för verksamheten som bedrivs i lokalen. Föreligger det en brist i själva byggnaden eller lokalens utformning vilar ansvaret på hyresvärden om fastighetsägaren och hyresgästen inte har avtalat särskilt om detta i hyreskontraktet.

Ett ofta förekommande exempel är då en fastighetsägare har byggt om äldre industribyggnader eller hus med bostäder till kontorslokaler, samlingslokaler eller restauranger. Ansvaret och kostnaderna för att åtgärda en brist i evakueringsmöjligheterna ligger på fastighetsägaren.

360 000 inspektioner

per år

Arbetsmiljöverket bildades 2001 genom att dåvarande Yrkesinspektionen och Arbetarskyddsstyrelsen gick samman och bildade en enda myndighet.

Arbetsmiljöverket genomför cirka 360 000 inspektioner på olika arbetsplatser runt om i landet per år. Man är organiserade i tio olika distrikt, har en mycket innehållsrik och informativ hemsida ( www.av.se) och ger ut olika checklistor och en mängd publikationer med råd varje år. Arbetsmiljöverket har regeringens och riksdagens uppdrag att se till att arbetsmiljö och arbetstidslagstiftning efterföljs.

I Sverige är det, som jag nämnt tidigare, arbetsgivaren som har huvudansvaret för arbetsmiljön. Den grundläggande lagstiftningen är arbetsmiljölagen (AML) samt Arbetsmiljöverkets egen författningssamling (AFS) som detaljerat reglerar vad som gäller i de enskilda fallen.

Föreskrifterna har, som exempel, till syfte att förebygga olika former av risker, psykiska och fysiska belastningar och kan handla om hantering av farliga ämnen, maskiner m m. Föreskrifterna utarbetas oftast i samarbete med arbetsmarknadens olika parter. Målet med Arbetsmiljöverkets verksamhet är att minska risken för ohälsa och olycksfall i arbetslivet, förbättra arbetsmiljön ur ett helhetsperspektiv då det gäller psykiska, fysiska, sociala och organisatoriska frågor.

Favoriterna kommer nu från länken, vill du spara dem till dina favoriter klicka på knappen nedan.

Skriv över dina favoriter Visa dina favoriter

Dina sparade favoriter

Nedan listas dina sparade favoriter.

Dina uppgifter

Få prisuppgifter och mer information om dina sparade favoriter.

Din intresseanmälan är nu skickad. Vill du rensa dina favoriter?

Rensa dina favoriter