Så skapas hållbara miljöer för life science

Karolinska Institutet Science Park är en sammanhållen miljö för life science. Här finns både nystartade och mer etablerade företag som önskar verka i ett kreativt och vetenskapligt sammanhang. Men hur utformar man egentligen miljöer som ska passa för life science på 2000-talet?

I Karolinska Institutet Science Park sitter forskarna med kontorsdelen och laboratoriet i direktkontakt. Det är bara glasrutor som skiljer de olika arbetsytorna åt. Det gör att dagsljuset även kommer in i labbdelen. Foto: Åke E:son Lindman

I Karolinska Institutet Science Park sitter forskarna med kontorsdelen och laboratoriet i direktkontakt. Det är bara glasrutor som skiljer de olika arbetsytorna åt. Det gör att dagsljuset även kommer in i labbdelen. Foto: Åke E:son Lindman

– Det är en stor skillnad på dagens labb-lokaler mot för bara 15 år sedan. Då jobbade man mycket mer sektionerat i forskningsbolagen, stängde in sig var för sig i teamen. Idag är det öppna och aktivitetsbaserade planlösningar som gäller, där man har viktig och dyrbar utrustning centralt placerad så att den går att dela på, säger Maria Rudberg, arkitekt och en av grundarna av arkitektbyrån Reflex Arkitekter. Hon tillägger att det såklart krävs undantag för hantering av känsliga substanser, till exempel virus.

Vi pratar om miljöer och arkitektur för life science-verksamhet i Hagastaden. Reflex Arkitekter har varit med vid den invändiga utformningen av Karolinska Institutet Science Park i Solna och har tagit fram planen för två av de tre husen: Alfa, Beta och Gamma. Dessa bildar en sammanhängande miljö speciellt utformad för forskning inom medicin och hälsa. Byggnaden har en oval form där man rör sig längs fasaderna och en öppenhet och genomsikt som varit avsikten redan när projektet först startades.

– Från början var tanken att husen skulle fungera som ett ”labbhotell”, fyllt med mindre företag. Men när Akademiska Hus tidigt fick en större hyresgäst, Swedish Orphan Biovitrum, tänkte vi om och gjorde en utformning som passar för både stora och mindre aktörer.

Maria Rudberg, Arkitekt, Reflex Arkitekter

Maria Rudberg, Arkitekt, Reflex Arkitekter

Viktigt att kunna ställa om

De flesta life science-företag som Maria Rudberg mött har pekat på behovet av att kunna ställa om verksamheten i takt med att den växer och utvecklas.

– De vet ju inte alltid exakt vad deras företag kommer att göra om 10-15 år. Hur stor verksamheten kommer att vara och vari den kommer att bestå. Så det dessa hyresgäster framför allt behöver är robusta och samtidigt superflexibla lokaler, som lätt kan ställas om.

Maria Rudberg menar att det är viktigt att skapa en modern och framåtblickande, men inte trendig arkitektur. Istället vill man komma åt värden som seriositet, humanism och stabilitet.

– När jag träffar en hyresgäst och pratar arkitektur och utformning av lokaler så är det ofta första gången de ägnat sig åt såna frågor. De brukar vara väldigt fokuserade på vilka speciallösningar de behöver, vad som måste få plats. Men jag brukar försöka få dem att tänka stort först, och sen smalna av fokusen på särskilda behov.

Maria Rudberg tycker att fastighets-ägarna i Hagstaden har bra kunskap om förutsättningarna och behoven hos life science-verksamheter. Man ser redan från början till att byggnaderna tillgodoser behoven av rationella, robusta och anpassningsbara lokaler.

Samlade på ett ställe

InDex Pharamaceuticals AB flyttade in i Karolinska Institutet Science Park oktober 2013. Företaget sitter i en öppen planlösning i Gamma-huset med tillgång till konferensrum som går att boka vid behov. På entréplanet finns tre större lokaler som går att hyra för större evenemang.

– Vi har en fjärdedel av det här våningsplanet. Det ovala huset är indelat i fyra delar, berättar Pernilla Sandwall, operativ chef för InDex Pharamaceuticals.

Eva Brandström som ansvarade för det praktiska vid inflyttningen i Gamma-huset, berättar att det är en genomgående möblering och färgsättning i hela huset.

– Det gör det mer flexibelt om företaget växer och man behöver utöka sin kontors-yta inom huset.

När forskarna sitter i kontorsdelen har de direktkontakt med laboratoriet. Det är bara glasrutor som skiljer de olika arbetsytorna åt. Det gör att dagsljuset även kommer in i labbdelen.

– När det är väntetid i en labbprocess kan vi gå in och sätta oss vid skrivbordet och arbeta en stund. Det här passar oss fint så som vår verksamhet ser ut nu. På vårt förra ställe kom vi mer ifrån varandra. Här kan vi sitta samlade på ett ställe, förklarar Pernilla Sandwall.

Favoriterna kommer nu från länken, vill du spara dem till dina favoriter klicka på knappen nedan.

Skriv över dina favoriter Visa dina favoriter

Dina sparade favoriter

Nedan listas dina sparade favoriter.

Dina uppgifter

Få prisuppgifter och mer information om dina sparade favoriter.

Din intresseanmälan är nu skickad. Vill du rensa dina favoriter?

Rensa dina favoriter