Nya spelregler för handeln

På årets Business Arena blickade bl a Fredrik Bergström, Analysis & Strategy Director på WSP, och Coop Fastigheters VD Bernt-Olof Gustafsson in i kristallkulan. Vilka trender kommer att rita om handelskartan framöver? Vi får bekanta oss med nya begrepp som ”ship-to-locker”, ”connected spaces” och ”supersized shopping”.

Bromma Blocks. Bild: Coop Fastigheter.

Bromma Blocks. Bild: Coop Fastigheter.

Sett ur ett 20-årsperspektiv har det dykt upp en hel del nya aktörer på handelskartan och handeln har dubblats i takt med att våra inkomster ökat.

- Vi kommer att se en fortsatt inkomstutveckling framöver, vi måste ju sätta sprätt på pengarna, konstaterar Fredrik Bergström, Analysis & Strategy Director på WSP. Och just 20-årshorisonten är intressant, tänk så många kedjor som finns i dag som vi aldrig hade hört talas om för 20 år sedan. Om 20 år, vad finns överallt då som vi inte ser i dag?

Och hur kommer pengarna att fördelas, var kommer vi att handla? Ett som är säkert är att e-handeln kommer fortsätta växa.

- Näthandeln växer så den knakar och håller takten i sig kan vi räkna med att tillväxten i sällanköpshandeln, uppemot halva tillväxten, kommer att materialisera sig i e-handelsföretag snarare än fysiska butiker.

Bernt-Olof Gustavsson, VD Coop Fastigheter.

Bernt-Olof Gustavsson, VD Coop Fastigheter.

Var landar pengarna?

Var i det fysiska rummet kommer framtidens pengar att landa då?

- Jag tror att vi kommer att se ungefär samma mönster om 20 år. City kommer att bestå, trenden är att folk vill bo närmare staden och tätheten kommer att öka. Men handelsaktörerna i staden har en utmaning framför sig, de känns alltid som tvåor trots bättre förutsättningar än köpcentrumen. Deras utmaning blir att vässa sig och hela tiden vara på tå.

De mindre stadsdelarna däremot tror Fredrik Bergström kommer fortsätta ha problem, medan de större stadsdelarna och den yttre innerstaden med bostäder har potential.

Köpcentrumen har kommit jättestarkt de senaste 20-25 åren och fortsätter att fylla sin funktion av rationell handel.

- Köpcentrumen föregås alltid av stora investeringar och det är hela tiden ett race. Fräschast vinner, vilket betyder att vi kommer att se mycket nyinvesteringar framöver. Allt för att få upp omsättningsvolymerna. Däremot behöver köpcentrumen, som ju äger ett flöde, bli bättre på att förhålla sig till näthandeln. Detaljisterna kommer att vara bättre på att kapitalisera på den typen av handel.

H&M i Brüssel.

H&M i Brüssel.

Liquid space

Bernt-Olof Gustavsson, VD Coop Fastigheter, synliggör fyra trender i bolagets nya rapport Utblick 2014 - Liquid Space, som nyligen släpptes, framtagen i samarbete med Prime/United Minds. Grundbulten i rapporten är att spelreglerna i detaljhandeln håller på att förändras, ett maktskifte är på gång.

- Digitaliseringen skärper konkurrensen och förflyttar makten till konsumenterna. Handeln flyter, med hjälp av smarta telefoner och surfplattor, in i alla delar av våra liv. Vi handlar digitalt, vi handlar fysiskt, vi gör det samtidigt och vi gör det överallt. Det betyder att även den fysiska handelsytan blir flexibel, flytande.

Connected Spaces

”Connected spaces”, när den fysiska handeln blir digital och den digitala handeln blir fysisk. Alla handelsytor är desamma i kundens ögon.

- Det amerikanska varuhuset Nord-strom i USA bjuder in e-handlare till sina tomma ytor så att de får möjlighet att visa upp sina produkter i en fysisk butiksmiljö. Men köpet görs fortfarande online.

För att kunna ge snabbare och bättre leverans av onlinevaror till kund har nya leveranslösningar tagit form.

”Ship-to-locker” betyder att man handlar hemma och hämtar ut sina varor i ett köpcentrum istället för posten. Både Amazon och Walmart har i USA lanserat utlämningsskåp, så kallade lockers, för att komma närmare kunden.

- Handelsplatsen blir på det viset även distributionscenter. Allting flyter ihop, konstaterar Bernt-Olof Gustavsson.

Handelsplatsens valuta

I dag när kunden kan ligga hemma i sin soffa, jämföra priser och handla blir det viktigare och viktigare att tydliggöra handelsplatsens roll. Och vad har då köpcentrumet att komma med?

- Flödet, konstaterar Bernt-Olof Gustavsson med eftertryck. Det handlar om att differentiera handelsplatser, utifrån vilka flöden vi kan skapa och utnyttja. Supersized shopping, allt större köpcentrum, satsar på ett stort utbud och lägger mycket energi och pengar på miljöer och upplevelser så att människor vill vara där. Köpcentrumen går mot att likna stadskärnor med samlingsplatser och underhållning.

Flödestänket kan också handla om att skapa handelsplatser kring de noder där människor faktiskt rör sig naturligt, väntar eller passerar.

- Till exempel på flygplatser och centralstationer. Eller vid platser där man måste vara, t ex gymmet, tandläkaren eller vårdcentralen.

Digitaliseringen kan också innebär nya möjligheter för lägen som inte räknas till de allra bästa.

- Här finns det många möjligheter för B-läget att få revansch, menar Bernt-Olof Gustavsson. Digitaliseringen gör att man har hela världens utbud även i en mindre by i norra Dalarna. Man kan också se till att varorna hämtas här, kanske även få chansen att prova grejerna.

Bromma Blocks. Bild: Coop Fastigheter.

Bromma Blocks. Bild: Coop Fastigheter.

Digitaliseringens nya ytor

Tillsammans med de nya trenderna kommer också en hel del nya ytbehov.

- Vissa behöver större ytor, vissa mindre. Vissa behöver bara ytor till jul eller en helg, vissa behöver flexibla ytor. Många butikslösa varumärken behöver pop up shops, digitala butiker behöver kanske en yta för att kunna berätta sin historia och skapa en känsla och connection till sitt varumärke, så kallad shop telling. Här uppstår helt nya affärsmöjligheter. Det finns många i dag som bara sysslar med att förmedla dessa tillfälliga möjligheter genom nya kontraktslösningar. Fokus ligger alltså inte på ökad eller minskad yta, snarare på en ökad differentiering mellan olika ytor och på varje enskild kvadratmeters bidrag.

Den optimerade ytan

Framtiden kan också innebära att man optimerar en specifik yta för att kunna shoppa.

- Kanske utnyttjar man t ex bara en vägg där man kan klicka, scanna och handla. Väggen kan vara tillfällig eller kanske omvandlas och rikta sig till olika människor olika tidpunkter på dygnet. Det handlar om att skaffa tillräcklig kunskap om konsumenterna och flödena. Inte bara hur många som är i centrum utan vilka de är. Den informationen kan man antingen sälja eller blir det ett viktigt verktyg för att locka aktörer till just sitt centrum.

Några slutsatser

- Jag tror att det finns väldigt många möjligheter i den fysiska världen vad gäller ytor, säger Bernt-Olof Gustavsson. Det är uppenbart att man måste bygga in flexibilitet i lokalerna. Det må vara viktigt med ventilation men det är inte det man vinner slaget på i framtiden. Köpcentrumen måste differentieras utifrån vilka roller de ska spela på marknaden. Ska de driva flöden, skapa flöden eller utnyttja flöden? Kompetenskraven på de butiksanställda ökar, de måste ha en helt annan kompetensprofil framöver. Det är också väldigt viktigt att man i framtiden får till mycket bättre samverkan mellan fastighetsägare och detalj-

ister. Vi kan inte skapa de framtida vinnande miljöerna ensamma, utan tillsammans. Det räcker inte att träffas vart tredje år i Hyresnämnden, avslutar Bernt-Olof Gustavsson.

Favoriterna kommer nu från länken, vill du spara dem till dina favoriter klicka på knappen nedan.

Skriv över dina favoriter Visa dina favoriter

Dina sparade favoriter

Nedan listas dina sparade favoriter.

Dina uppgifter

Få prisuppgifter och mer information om dina sparade favoriter.

Din intresseanmälan är nu skickad. Vill du rensa dina favoriter?

Rensa dina favoriter