Månadens profil Håkan Bryngelson

Håkan Bryngelson kan beskrivas som ett styrelseproffs med lika många uppdrag som fingrar på båda händerna. Mest känd är han kanske för sin roll som VD för Vasakronan, en roll som han lämnade för drygt ett år sedan efter 12 år på posten. Men Håkan Bryngelson är en man med många talanger och framför allt ett stort intresse för omvärlden och nya lösningar inför framtiden. Som 25 åring tog Håkan över som VD för familjeföretaget och rollen som ledare har följt honom sedan dess.

När jag frågar Håkan Bryngelson om han vill vara med i tidningen svarar han omedelbart ja och under mitt samtal delar han frikostigt med sig av sin erfarenhet och kunskap inom många områden, alltid med en egen infallsvinkel och en ödmjukhet. Håkan gillar sina jobb och verkar inte ha några planer på att kasta in handuken.

*Har man hållit på så länge som jag gjort med fastigheter och tycker att det är en väldigt rolig bransch då är det klart att man tycker det är kul att engagera sig i olika saker där man tror att man kan göra en insats. Att det från början blev just fastighetsbranschen jag hamnade i var egentligen en ren olyckshändelse, säger Håkan och skratta. Jag hade tidigare varit koncernchef i ett stort börsnoterat medicintekniskt företag som heter LIC Care och när de blev uppköpta genom ett fientligt anbud bestämde jag mig för att nu ska jag bli konsult och spela golf på fredagar. Men så insåg jag att har man suttit som VD är det ganska tråkigt att gå över till att vara konsult. Efter tio månader ringde en headhunter mig och frågade om jag inte var intresserad av fastigheter och då tänkte jag att, jo det är jag ju, jag har både byggt mitt sommarhus och min egen villa och är ju ingenjör i botten. Och så kom jag till Vasakronan och där fanns en otroligt professionell ledning med människor som rekryterats från hela fastighets- och byggbranschen, eftersom Vasakronan då var ett nybildat företag. Min kompetens var att jag var en generell ledarfigur och kunde leda det här kompetenta gänget. Dessutom hade jag tidigare fört ett företag till privatisering, det var LIC Care som tidigare ägdes av Landstinget. Jag rekryterades till Vasakronan för att få det börsnoterat inom ett par år och det tog tolv år (skratt). Att det tog tolv år har nog inte bara att göra med mig eller vi som jobbade på Vasakronan. Det beror också på att när man leder ett offentligt ägt företag så är man utsatt för en hel del politiska svängningar. Det var en stor skiljelinje mellan den socialdemokratiska regeringen som inte ville privatisera särskilt mycket och alliansregeringen som tyckte att det som var marknadsorienterat inte skulle ägas av staten. Det var därför det tog ganska många år innan det blev klart.

Under dina 12 år på Vasakronan ökade du deras kapital med 20miljarder kronor?

*Man satte in 6,5 miljarder när Vasakronan startade 1993 och det var ungefär samma kapital när jag började på företaget 1996. När företaget sedan såldes fick man ut 24 miljarder netto, då hade vi även lämnat nästan 7 miljarder i utdelning. Så man kan säga att staten tjänade 24 miljarder på de där åren.

Vad tror du var anledningen till att det gick så bra för er under den här tiden?

*Jag tror att man ska vara ödmjuk och säga att vi naturligtvis hade draghjälp av en väldigt bra konjunktur, fastighetsbranschen tog ju fart i princip 1996. Sedan hade vi ett ordentligt dipp efter IT-kraschen år 2000 . Vi plockade dock upp ganska snabbt igen. Så ska vi dra en linje från mitten av nittiotalet till 2008 så blir den ganska linjär vad gäller tillväxt och utveckling. Ska man vara framgångsrik i fastighetsbranschen idag gäller det att både ha muskler men även uthållighet och att vara konsekvent. Jag brukade skämta och säga till min ledningsgrupp att om man är konsekvent i sin strategi i fastighetsbranschen så kommer man åtminstone en gång per konjunkturscykel bli geniförklarad och en gång per konjunkturcykel bli idiotförklarad. Det är nämligen så att väljer man en långsiktig strategi så passar inte den alltid på botten eller toppen av en konjunktur. Man måste hitta sin egen form. Vi på Vasakronan valde då strategin att vara väldigt koncentrerade till tätorter och de fem största tillväxtorterna i Sverige nämligen Stockholm, Göteborg, Malmö, Lund och Uppsala. Vi var också koncentrerade på relativt centrala lägen. Då kan man ju undra hur man kan sitta i lågkonjunkturen med bara dyra hus i centrala lägen när allting rasar och hyrorna faller. Men å andra sidan, när det sedan svänger, blir ju hävstången desto starkare, så det kompenserar de temporära nergångarna. En annan sak som vi blev kritiserade för på Vasakronan, när det gick som sämst under IT-kraschen, var vår stora satsning i Kista. Men det var i Kista som spjutspetsteknologi fanns. Vi trodde väldigt hårt på Kista och nu ska ju exempelvis Ericsson koncentrera hela sin verksamhet där. Kista var ett vågspel men det har i efterhand visat sig vara väldigt framgångsrika investeringar.

Hur skulle du jämföra krisen under 90-talet med krisen som vi sett under det senaste året?

*90-talets kris byggde bland annat på att man inte ens hade kassaflöden att betala sina räntor med. Man hade haft en period då det köptes fastigheter på spekulativa nivåer eftersom vi hade en inflation på 10-12 procent och att husens värde ökade med åtminstone10-12 procent per år. Sedan när bland annat bankmarknaden avreglerades sjönk inflationen till 2-3 procent och då var ju alla fastigheter plötsligt överbelånade. Detta ledde till en likviditetskris och räntorna var väldigt höga, jag kommer ihåg i början på 90-talet när räntan till och med låg på 500 procent under ett par dagar. I dagsläget har vi väldigt låga räntor och väldigt bra kassaflöden i fastighetsbranschen och dessutom väldigt starka fastighetsbolag. Det gör den här krisen till en mer generell kris gällande hur man värderar tillgångar. Det såg vi till exempel när börsen kraschade förra året, det sker en omvärdering av tillgångsvärdena. Det innebär i sin tur inte en kassaflödesförlust utan men för många en dramatisk påfrestning på balansräkningen.

Hur ska vi få tillbaka de utländska investerarna?

*Många av dem är ganska lättflyktiga och de letar alltid efter den bästa avkastningen. Om vi tittar på tätorterna i Sverige, framför allt Stockholm, så är det en av de bästa och mest attraktiva fastighetsmarknaderna i Europa. Stockholm har visserligen ganska stora svängningar men när det går uppåt blir det också en väldigt bra avkastning på fastigheterna där. I Sverige har vi också en av de mest likvida fastighetsmarknaderna som beror på att vi ofta har korta kontrakt vilket ger en ganska stor omsättning på fastigheterna som ofta byter ägare. En utländsk investerare tittar på två saker, dels avkastningen men också möjligheten att vid behov kunna sälja fastigheten. Detta gör Sverige väldigt attraktiv t därför att vi alltid har en stor marknad för att köpa och sälja fastigheter. Jämför man de olika marknadernas funktionssätt så håller Sverige absolut världsklass när det gäller fastighetsmarknaden. Även om Sverige kanske har en för liten marknad för de allra största drakarna kommer de stora internationella investerarna tillbaka till Sverige det är jag övertygad om.

Svenskt Näringslivs senaste rapport visar att de tror att krisen kommer hålla i sig i ytterligare fem år.

*Det håller jag med om. Det kommer ta lång tid innan vi ser en svängning för exempelvis sysselsättningen. Men jag tror att de ekonomiska parametrarna kommer peka uppåt mycket snabbare. Vi kommer se lönsamhetstillväxt och en snabbare återhämtning av ekonomin totalt sett. Men det gör inte att vi får en snabbare återhämtning av sysselsättningen. Det som händer under en kris är att företagen blir otroligt skotträdda och blixtsnabbt anpassar sin personalstyrka efter lågkonjunktur. Sedan vågar man inte börja anställa förens man har en verklig bekräftelse på uppgången. Det brukar ta två till tre år innan arbetsgivaren känner att läget är stabilt igen och vågar anställa. Det blir en förskjutning i cyklerna när det gäller ekonomisk återhämtning och det som sker på arbetsmarknaden. Jag delar Svenskt Näringslivs uppfattning om att det kommer dröja innan arbetsmarknaden återhämtat sig. Däremot så tror jag att vi faktiskt har bottnat, jag tror inte att sysselsättningen kommer sjunka ytterligare. Det är viktigt inte minst för den kommersiella fastighetsmarknaden för det vi tillhandahåller är ju faktiskt arbetsplatser för folk som har arbete.

Men Svenskarna shoppar som aldrig förr, trots lågkonjunkturen.

*Retailmarknaden med shoppingcentras och tjänstesektorn har inte alls mött samma påfrestning som till exempel den tillverkande industrin. Om du jämför tjänstesektorns nergång i antal anställda så ligger den någonstans på 3 procent, motsvarande siffra för den tillverkande industrin ligger runt 20 procent. Det betyder bland annat att efterfrågan på kontor inte förändras så mycket eftersom tjänstesektorn är relativt opåverkad. Vi har haft skattesänkningar, låga räntor och tre år av kontinuerlig lönetillväxt. Så reallönetillväxten för de som har jobb har aldrig varit bättre än vad den är idag. I en sådan här kris blir många lite rädda för att göra stora investeringar som att köpa båt och bil. Det gör att det finns ännu mer disponibel inkomst över till att köpa andra typer av konsumtionsprodukter. Om vi tittar på dagligvaruhandeln som exempelvis Coop och ICA så har de aldrig haft en så stor tillväxt som nu. Det blir alltså en förskjutning i konsumtionsmönstret. Visserligen har många köpt på sig bostäder nu men det beror nog på de låga räntorna.

Ser du några regionala skillnader under den senaste krisen?

*Den stad som tagit mest styrk är Göteborg, där har vi haft de största varslen inom exempelvis bilindustrin som ju haft det tungt. Göteborg har sedan varvskrisen fokuserat mer och mer på tjänsteföretag men det finns fortfarande många i tillverkningsindustrin, inom till exempel Volvo. I Göteborg finns också nordens största utskeppningshamn. Och när handeln går ner så slår detta naturligtvis hårt mot hamnen som får kraftigt sjunkande godsvolymer. Stockholm har klarat sig nästan obegripligt bra än så länge i den här krisen.

Tror du att krisen skrämmer bort nya företag från att etablera sig i Göteborg?

*Nej det tror jag inte, de som har livskraftig verksamhet inom exempelvis tjänstesektorn och teknologi har ju klarat sig. Och Göteborg har många fina skolor till exempel Chalmers och medicinsk utveckling kopplat till Sahlgrenska och Handelshögskolan. De som är kopplade till den här typen av kunskapsintensiv tjänsteproduktion kommer i framtiden att välja att stanna där de tycker att den nya teknologin finns till exempel i Lund, Göteborg, Uppsala och Stockholm.

Vilket geografiskt område ser du störst potential för i framtiden?

*Ska vi titta på det som sker i stadsutveckling och stadsplanering så är Stockholm och Lund de två starkaste. I Stockholm finns till exempel satsningen på Life Science (bioteknik- och medicinskt kluster reds. anm.) som kommer dra till sig mycket byggaktiviteter i området och som väcker ett stort internationellt intresse. Hela gatan från Arlanda in till Stockholm blir en enda stor paradgata av högteknologi och kunskap. Både i kraft av sin tyng och storlek så är Stockholm det område som kommer utvecklas snabbast.

Du är styrelseordförande i Tengbomgruppen och du verkar ha ett övergipande intresse för byggnader och stadsplanering även med hänsyn till infrastruktur och samhällsuppbyggnad.

*Jag tycker att fastighetsbranschen är otroligt spännande för det handlar ju om själva infrastrukturen som ska se till att en stad ska fungera. Det handlar om ett totalintresse i samhällsutveckling. Även mitt engagemang i Almega, tjänsteföretagens organisation i Sverige, bottnar i hur vi ska kunna bredda marknaden för kunskapsintensiva tjänsteföretag. Men sedan är det naturligtvis oerhört intressant att se hur man kan utveckla hela städer och göra dem mer attraktiva. Tidigare har vi tänkt väldigt lokalt, då tog vi itu med ett kvarter i taget och tyckte att det räckte. Nu är läget annorlunda, vi måste kunna bevisa varför det är bättre att lägga ett Europakontor i Stockholm än i Frankfurt. Det är många parametrar som ska passa in.

Tror du att det är en trend vi kommer få se mer av att man inte enbart talar om byggandet av nya fastigheter utan snarare stadsdelar?

*Absolut. Jag är väldigt glad att Sverige har tagit ett kliv i den riktningen. Om vi tar Hammarby Sjöstad så finn där ett totaltänk på hur man ska förse en hel stadsdel med tillexempel Infrastruktur, energi och kretsloppstänkande. I Tengbomgruppen har vi fått uppdrag att rita hela stadsdelar i Kina och det beror på att vi i Sverige har ett väldigt gott renommé när det gäller den här typen av totaltänk. Det är en exporterbar kunskap som vi kan dra nytta av.

Kommer det gröna byggandet med miljöcertifieringar fortsätta i framtiden?

*Jag tror att om du inte bygger utifrån ett miljöperspektiv så kan du glömma att vara byggare i framtiden. Än så länge har vi inga enhetliga system för att bedöma vad vi menar med en miljöriktig fastighet. Alla har bedrivit lite sin egenutveckling och tycker att det egna systemet är det bästa. Så jag välkomnar verkligen Green Building-council för där finns det möjlighet att dra upp internationella riktlinjer för vad begreppet innebär. För några år sedan fanns det dem som näst intill målade ett hus grönt och kallade det GreenBuilding, nu finns det mer substans i konceptet och viljan att producera energisnåla hus.

Du har fyra olika uppdrag inom fastighetsbranschen?

*Ja, och totalt har jag tio uppdrag i olika branscher. Men min bas är Almega och Svenskt Näringsliv, där kan jag påverka en hel del skeenden som finns i det politiska systemet och synen på tjänste- och fastighetssektorn. Sedan tycker jag att det är kul att jobba mer handgripligt och då sitter jag i Tengbom Arkitekter. Jag är styrelseordförande i Hemsö som är ett fastighetsbolag som ägs av Tredje AP-fonden och Kungsleden, vi jobbar bland annat med skolor och äldreboende. Jag är också ordförande i ISS Property Advisory Board som är Sveriges största externa förvaltare med över 14 miljoner kvadratmeter. Jag sitter i styrelsen för bilprovningen och det är spännande för de ska konkurrensutsättas och privatiseras och jag sitter även i styrelsen för Volvo Aero. Det är få områden som är så miljöfokuserade som flygbranschen. Det är ett komplicerat men intressant område att utveckla det handlar om rätt konstruktioner och att effektivisera. Det här är roliga uppdrag som är väldigt "hands-on" och ger mig möjlighet att vara en del av utvecklingen.

Det är skilda uppdrag men ändå med gemensamma nämnare?

*Just det, det får aldrig bli en jävsituation. Man får inte hamna i en sits där det finns risk för delade lojaliteter.

Vårt samtal fortsätter en stund till. Håkan berättar bland annat om bandet han hade med kollegorna på Vasakronan och tiden som musiker på 70-talet. När vi säger hej då och jag tackat för ett trevligt samtal slår det mig att Håkan Bryngelson helt klart är en man med både väldokumenterad erfarenhet och oanade talanger men framförallt en person som hittat glädjen i arbetet och en vilja att alltid blicka framåt.

FAKTA:

Född: 1948.

Familj: Frun Ingalill, två vuxna barn och fyra barnbarn.

Bor: I en egenbyggd villa på Lidingö.

På fritiden: Jag har ett stort musikintresse och är väldigt intresserad av fotografi och film. Jag har ett ställe på Gotland där jag byggt flera hus till familjen.

Senast lästa bok: Just nu läser jag BengtJangfeldts antologi om Axel Munthe på Capri, jag blev väldigt fängslad av platsen efter att ha besökt den.

Tror du att krisen skrämmer bort nya företag från att etablera sig i Göteborg?

*Nej det tror jag inte, de som har livskraftig verksamhet inom exempelvis tjänstesektorn och teknologi har ju klarat sig. Och Göteborg har många fina skolor till exempel Chalmers och medicinsk utveckling kopplat till Sahlgrenska och Handelshögskolan. De som är kopplade till den här typen av kunskapsintensiv tjänsteproduktion kommer i framtiden att välja att stanna där de tycker att den nya teknologin finns till exempel i Lund, Göteborg, Uppsala och Stockholm.

Favoriterna kommer nu från länken, vill du spara dem till dina favoriter klicka på knappen nedan.

Skriv över dina favoriter Visa dina favoriter

Dina sparade favoriter

Nedan listas dina sparade favoriter.

Dina uppgifter

Få prisuppgifter och mer information om dina sparade favoriter.

Din intresseanmälan är nu skickad. Vill du rensa dina favoriter?

Rensa dina favoriter