Kontorets betydelse för varumärket

I förra numret av Lokalguiden kunde du läsa om hur kontorsmiljön påverkar medarbetarna. Här följer den andra delen i artikelserien där vi tillsammans med kontorsforskaren och arkitekten Christina Bodin Danielsson ska fokusera på kontorets betydelse för företagets eller organisationens varumärke samt framtidens kontor och vilka kontorstrender som dominerar allt mer.

Bild: Kinnarps, Foto: Sebastian Streith

Bild: Kinnarps, Foto: Sebastian Streith

– Kontorsmiljön har sedan begynnelsen utgjort ett identitetsskapande och varumärkesbyggande element, precis som all annan arkitektur. Kontoret har alltid använts för att signalera vilka man är som organisation utåt mot konkurrenter, potentiella kunder och använts för att lyckas och rekrytera rätt personal osv, säger Christina Bodin Danielsson, som förutom sitt arbete som praktiserande arkitekt under de senaste 13 åren också forskat på kontor och dess alla aspekter.

Det som är nytt på området är att man sedan en tid insett vikten av att även använda kontoret för internt varumärkesbyggande och därigenom indirekt stärka det externa varumärket med insikten om att nöjda och kreativa medarbetare är de bästa ”reklampelarna”.

– Att signalera en sak utåt och en annan internt är ett stort misstag och bör undvikas då detta garanterat sipprar ut och därmed riskerar att förstöra företagets trovärdighet. Med dagens stora användande av sociala medier sprids dessutom den typen av information ännu snabbare än tidigare.

Christina Bodin Danielsson, kontorsforskare och arkitekt

Christina Bodin Danielsson, kontorsforskare och arkitekt

Framtidens kontor

Arkitekturen är fysisk och valet av arkitektonisk stil är ett mycket bra verktyg i varumärkesbyggandet. I framtiden kommer vi att få se och uppleva en större variation av kontor, det känner sig Christina Bodin Danielsson säker på då resultaten av de intervjuer hon gjort, under arbetet med boken ”Vad är ett bra kontor? – Olika perspektiv på Sveriges vanligaste arbetsplats”, pekat åt samma håll.

– Den arkitektoniska stilen ”corporate arkitektur”, som inte signalerar annat än likriktning, identitetslöshet och att man följer en mall, har vi sett välla fram i tillväxtekonomier och i västvärlden och där skyskrapor byggs i glas och stål. De ser alla likadana ut, är alienerande för människor och har ingen ”egen själ”. Man kan inte skilja en sådan byggnad i Hongkong ifrån en kontorsbyggnad i Kista osv annat än att den förra troligen är mer påkostad. Men ”corporate arkitektur” är man trött på, det har tydligt framgått i intervjuer jag gjort med olika aktörer inom kontorsbranschen i arbetet med denna bok.

Istället är det den besjälade arkitekturen med identitet som sticker ut som efterfrågas. Den som väcker positiva känslor, tilltalar våra sinnen och har karaktär.

– På samma sätt som den som har ekonomisk möjlighet idag söker ett identitetsskapande boende, dvs väljer stadsdel och arkitektur på sin bostad för att manifestera vem man själv är, kommer samma fenomen bli allt vanligare inom kontorsarkitekturen. Vi är bara i början av den utvecklingen.

Kontorstrender

Aktivitetsbaserat kontor är ett exempel på en stor trend just nu.

– Det är ett paraplybegrepp där man utgår ifrån att kontorsarbetet innehåller olika aktiviteter och möjligheten till att utföra dessa inom kontoret erbjuds genom kontorets arkitektoniska och tekniska gestaltning. De kontorstyper som finns under detta paraplybegrepp är flexkontor och kombikontor, säger Christina Bodin Danielsson. När vi idag talar om aktivitetsbaserat kontor kopplar de flesta ihop det med flexkontor, som är mest populärt. Få diskuterar kombikontor, som innebär att man, till skillnad från flexkontoret, har en egen arbetsplats. Arbetssättet på ett kombikontor innebär också mycket grupp- och teamarbete.

Lean-anpassat kontor är ett annat exempel på en rådande trend och innebär att man skapar ett kontor som stödjer ett lean-arbetssätt, vilket går ut på att arbeta mer effektivt, i team och med full kvalitetskontroll. Lean kommer ifrån produktionsindustrin, men har idag alltmer kommit in även i tjänstesamhället.

– Många verksamheter arbetar idag med lean och vill därför ha ett kontor som stödjer det arbetssättet.

Ytterligare en trend som kommer är projektkontor, som är en vidareutveckling av kombikontor, där man flyttar in allt och alla som tillhör ett projekt i kontorsrum under den tid som projektet pågår.

Det fjärde exemplet på kontorstrend som Christina Bodin Danielsson tar upp är cellkontor, dvs kontorstypen där medarbetarna får egna rum.

– En ny modern och uppgraderad version av cellkontor är på ingång som inte alls är så ytkrävande som den äldre versionen och samtidigt har mer fokus på möten i sin design än det traditionella cellkontoret. Anledningen till att intresset för cellkontor åter blossat upp är att framtidens kontor i hög grad handlar om prestation. Ljud är ett stort problem i många öppna kontor och man vet att ljud sänker prestationsförmågan med ca 30 procent. Samtidigt är en bra arbetsmiljö viktig ur konkurrenssynpunkt för att lyckas rekrytera ”rätt” medarbetare och då vill man känna att man kan göra ett bra jobb på kontoret. Att kontoret inte bara går ut på att dra ner kostnader utan att generera vinster och uppnå sina organisatoriska mål.

Favoriterna kommer nu från länken, vill du spara dem till dina favoriter klicka på knappen nedan.

Skriv över dina favoriter Visa dina favoriter

Dina sparade favoriter

Nedan listas dina sparade favoriter.

Dina uppgifter

Få prisuppgifter och mer information om dina sparade favoriter.

Din intresseanmälan är nu skickad. Vill du rensa dina favoriter?

Rensa dina favoriter