Kontorets betydelse för medarbetaren

Kontorsmiljön påverkar oss mer än vi tror. Den har stor betydelse för allt ifrån vår personliga hälsa och självbild till hur vi ser på vår närmsta chef. Forskningen visar också entydigt att bland annat känslan av personlig kontroll på kontoret är en faktor som är viktig för vårt välbefinnande.

Bild: Kinnarps, Foto: Sebastian Streith

Bild: Kinnarps, Foto: Sebastian Streith

Vad är egentligen ett bra kontor? Ja, det beror förstås på vilket perspektiv man utgår ifrån och vad man är ute efter att uppnå. Det kan handla om att skapa ett kontor utifrån målsättningen att maximera medarbetarnas inspiration, innovationskraft, arbetstillfredsställelse, hälsa och att minimera sjukskrivningarna. Eller också är man ute efter lokaler som erbjuder flexibilitet och en låg kostnad per kvm eller att bidra till ökad ekologisk hållbarhet.

Lokalguiden har pratat med kontorsforskaren och arkitekten Christina Bodin Danielsson som här, och i tidningens två kommande nummer, ska vägleda oss i frågan genom att belysa vilken betydelse kontoret har för den enskilde medarbetaren, företaget eller organisationen samt samhället i stort. I denna första del ska vi fokusera på kontorets betydelse för medarbetaren.

Christina Bodin Danielsson, kontorsforskare och arkitekt

Christina Bodin Danielsson, kontorsforskare och arkitekt

Kontorsforskning

Christina Bodin Danielsson arbetar som kontorsforskare både vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet och vid Arkitekturskolan, KTH men också som praktiserande arkitekt specialiserad på kontor vid Brunnberg & Forshed Arkitektkontor AB. Hon har också forskat utomlands i bland annat Australien, USA, England, Sydafrika, Norge och Finland samt föreläs-er och jobbar i hela västvärlden, vilket även gett henne god insikt i hur man tänker kring kontor på olika håll i världen, både utifrån ett näringslivs- och praktikerperspektiv.

– En majoritet av den arbetande befolkningen i Sverige arbetar på kontor. Och kontorsbyggnader spelar en central roll i vår gemensamma ekonomi och på arbetsmarknaden. Trots det satsas det förvånansvärt lite på forskning inom arkitektur i dag och om hur dessa miljöer påverkar oss, säger Christina Bodin Danielsson.

I boken ”Vad är ett bra kontor? – Olika perspektiv på Sveriges vanligaste arbetsplats” har hon intervjuat olika personer i kontorsbranschen kring hur de ser på frågan vad som är ett bra kontor utifrån deras specifika perspektiv. Samtidigt belyser hon de aspekter som tas upp utifrån ett forskningsperspektiv för att även få ett vetenskapligt perspektiv på ämnet.

Grundlig analys krävs

I boken ägnar Christina Bodin Danielsson en stor del till att belysa den stora mängd aspekter som bör vägas in för att skapa ett bra kontor.

– Det man förstås först måste göra är en grundlig analys av verksamhetens vision för framtiden, varumärket och hur man vill arbeta. Här är det viktigt att man verkligen utgår från den enskilda verksamheten och inte någon ”hitte på-bild” utifrån hur man skulle vilja att organisationen såg ut och arbetade men som inte överensstämmer med verkligheten. Därefter bör man läsa på och ta hjälp av en expert på området.

Ett bra kontor ska kunna tillgodose ett antal grundpelare. Det första exemplet Christina Bodin Danielsson tar upp är att skapa ett besjälat kontor med fokus på varumärke, personlighet och ett kontor som sticker ut.

– Den andra grundpelaren handlar om att skapa en bra arbetsmiljö. Både utifrån ett medarbetar- och ett varumärkesperspektiv. Att skapa ett föränderligt kontor som är både flexibelt och generellt utgör den tredje. Och sist men inte minst är ekologisk hållbarhet en viktig faktor även för kontor. Detta tänk bör genomsyra både den byggtekniska aspekten och kontorsbeteendet/livsstilen på kontoret.

Kontoret påverkar vår hälsa

Kontorsanställda tillbringar en majoritet av sin vakna tid på kontoret. Det vill säga mer än i den hemmamiljö som de själva valt, utformat och bestämmer över.

– Vi vet att arbetsmiljön har direkt påverkan på anställdas hälsa och välbefinnande. Både de fysiska och psykosociala miljöfaktorerna, konstaterar Christina Bodin Danielsson.

Forskning visar att dessa faktorer dessutom hänger ihop och påverkar varandra. Bland annat har det visat sig att om man är nöjd med den kontorsmiljö man vistas i, rapporterar man också en högre arbetstillfredsställelse.

Det finns sju identifierade kontorstyper inom modern kontorsdesign. Dels enskilda kontorstyper såsom cellkontor (eget rum), men också olika kontorstyper inom gruppen kontorslandskap och aktivitetsbaserade kontor.

– Studier som jag och några kollegor gjort visar att vilken kontorstyp man sitter i har en påverkan på kontorsanställdas känslomässiga hälsa, trivsel men även på sjukskrivningar. Det gäller då både kort- och långtidssjukskrivningar. I en nyligen publicerad studie ser vi också att kontorstypen påverkar en sådan viktig faktor som upplevelsen av den närmaste chefens ledarskap. Att upplevelse av ledarskap är så viktigt beror på att relationen till chefen är en av de viktigaste faktorerna för anställdas hälsa.

Upplevelsen av kontorsmiljön och hur man påverkas av den kontorsmiljö man vistas i är i högsta grad individuell. Men genom att i studier med många deltagare studera frågan vetenskapligt kan man statistiskt ta hänsyn till individuella skillnader som man vet har en direkt påverkan på människors hälsa, trivsel osv. Hit hör faktorer såsom ålder, kön, yrkesbefattning och branschtillhörighet med mera. Genom att ta hänsyn till dessa bakgrundsfaktorer i analysen vet man att det resultat man får fram inte beror på individuella upplevelser och erfarenhet, utan kontorstypen i sig.

Påverkar vår självbild

Majoriteten av västvärldens befolkning är kontorsanställda. Olika mätningar har rent av visat att 50-80 procent av den arbetsförda befolkningen jobbar på kontor, enligt Christina Bodin Danielsson. Då kontoret utgör vår dagliga livsmiljö är det givetvis viktigt för oss på olika sätt och kan rentav väcka starka känslor.

Kontorsmiljön påverkar möjligheten till koncentration och medför i olika hög grad störningar. Kontoret påverkar därmed hur väl vi kan utföra vårt arbete, hur relationer uppstår och bevaras på arbetsplatsen samt i vilken grad vi utsätts för stress.

– Kontoret påverkar också vår självbild eftersom det handlar om vår yrkesroll och status kopplad till den. Traditionellt sett har kontorsmiljön använts som en statusbärare på våra arbetsplatser – man talar om vem man är, vilken status man har inom organisationen genom sin kontorsarbetsplats samt signalerar ifall man är nytänkare, traditionalist, modern och teknikorienterad osv, beskriver Christina Bodin Danielsson.

Vad får oss att trivas?

Men hur ska man gå tillväga för att skapa ett bra kontor där medarbetarna trivs och mår bra?

– Forskningen visar entydigt vilka faktorer som är viktiga för människans välbefinnande. Den enskilt viktigaste faktorn för människors välbefinnande i arbetsmiljön, liksom i annan miljö, är känslan av personlig kontroll. Det finns ett flertal miljöfaktorer som har en negativ inverkan på egen kontroll, som exempelvis buller (oönskat ljud), brist på avskildhet samt brist på överblick. Sedan finns det psykosociala faktorer som delvis är kopplade till fysisk miljö, men som definitivt även står självständigt. Det handlar om krav/kontroll i arbetet, socialt stöd av chefer och medarbetare, gemenskap, beslutsmöjlighet och självständighet, engagemang/delaktighet, rättvisa osv. Min egen forskning har visat att kontorsmiljön inte bara har påverkan på upplevelse av ledarskap utan även på förekomst av konflikter på arbetsplatsen, konstaterar Christina Bodin Danielsson.

Favoriterna kommer nu från länken, vill du spara dem till dina favoriter klicka på knappen nedan.

Skriv över dina favoriter Visa dina favoriter

Dina sparade favoriter

Nedan listas dina sparade favoriter.

Dina uppgifter

Få prisuppgifter och mer information om dina sparade favoriter.

Din intresseanmälan är nu skickad. Vill du rensa dina favoriter?

Rensa dina favoriter