En arkitekts syn på staden

Kanozi Arkitekter är inblandade i flera stora projekt i Malmö och är en stor spelare i förvandlingen av staden. Hur angriper man ett projekt som kommer att påverka en hel stad och hur har synen på hur en stad får se ut förändrats? Johan Casselbrant, grundare och delägare, ger oss sin syn.

Masthusen. Bild: Kanozi Arkitekter

Masthusen. Bild: Kanozi Arkitekter

Vilka projekt i centrala Malmö har Kanozi varit inblandade i och vilka

är aktuella just nu?

Vi jobbar med Jernhusens område i Nyhamnen, norr om Malmö Central. Glasvasen, som utgör områdets högprofilerade entrébyggnad, är också den första etappen i detta område. Inflyttning sker under året som kommer. Hyresgäster blir bl a advokatbyrån Mannheimer Swartling.

Vi har också ritat ett av de två bostadshusen i Malmö Live, som nu är inflyttningsklart (86 lägenheter).

Vid kajen i Limhamn har vi ritat första etappen av Limhamns Sjöstad för Skanska Nya Hem, 87 lägenheter.

I centrala Västra Hamnen vann vi en stor inbjuden arkitekttävling om Diligentias stadsutvecklingsprojekt Masthusen. Här står nu två av våra kvarter färdiga; kv 11 och kv 6. Övriga 16 kvarter är under utveckling. Denna stadsdel kommer att länka Bo 01-området med det gamla Malmö och högskoleområdet m m.

För MKB har vi ritat tre små bostadskvarter med tillsammans nästan 200 lägenheter, varav 48 st utgör ett kollektivhus för KiM, (Kollektivhus i Malmö). Ett större infill-projekt av hyresbostäder som ger liv i stadsdelen Sofielund och som kopplar ihop Möllevången-området med Rosengård.

eXlent Hyllie. Bild: Kanozi Arkitekter

eXlent Hyllie. Bild: Kanozi Arkitekter

Slutligen har vi ett stort kontorshus under uppförande i Hyllie, eXlent, som bland annat kommer att inrymma NCC Regionkontor Syd.

Hur angriper man ett projekt mitt i en stad som kommer att påverka både staden i sig och dess invånare?

En stad är i ständig förändring. Stadens innehåll förändras kontinuerligt och den byggda formen speglar, oavsett om det är medvetet eller ej, till stor del innehållet och de prioriteringar som befolkningen har gjort.

Vid en större stadsomvandling är det viktigt att se möjligheterna och hitta verktygen för att skapa den stad som bäst stödjer det samhälle vi vill ha. Hållbar ur ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. Tillgängligt för många och med en inkluderande utgångspunkt som motverkar segregation.

Det är också viktigt att staden och dess mötesplatser blir ekonomiskt tillgängliga för alla.

Stadens kommunikationer är också avgörande för att vi skall kunna skapa den öppna, trygga och dynamiska stad som så många önskar sig. En stad som fungerar både för flanören, cyklisten, bilisten och den som hellre åker kollektivt. Detta kräver ofta en viss prioritering där t ex bilismen behöver stå tillbaka för andra transportslag och värden för att helheten skall bli den önskvärda.

Analysen av platsen och möjligheterna är viktiga utgångspunkter. Här handlar det också om hur man kopplar till befintliga gator och rörelsemönster, vad man kan förändra till det bättre ur ett flödesperspektiv och på det sättet understödja levande bottenvåningar och attraktiva stadsmiljöer.

Med en omsorg om utformningen och ett medvetet förhållningssätt mellan gammalt och nytt skapas den attraktiva staden som vi önskar oss.

Vilken plats i Malmö centrum skulle ni vilja sätta tänderna i och varför?

Slakthusområdet, för att vi här kan skapa en ny och riktigt attraktiv innerstad genom kraftfull förtätning som möter vattnet i ett centralt läge. Här är potentialen enorm!

Hur har arkitekturen och synen på hur en stad "får se ut" förändrats de senaste åren?

Jag tror att vi går mot ett annat fokus i stadsplaneringen. Tidigare har det handlat mycket om gestaltning och form. Många detaljplaner har styrt mot att låsa bebyggelsemönster, takfotshöjder m m, ofta i en strävan mot enhetlighet och med utgångspunkt i tidigare byggda hus.

Jag upplever att det nu finns ett skiftande fokus mot att istället jobba med de effekter som åstadkoms med det nya, exempelvis på gatuliv, rörelsemönster, handel, trygghet. Alltså ett fokus på innehåll och prestanda mer än på utseende. Detta ger också avtryck i höjd och täthet där det blir logiskt att områden med riktigt bra kollektivtrafik, som t ex vid våra stationer, också är de mest exploaterade. Här möts många önskemål om en grön, ekologisk hållbar livsstil med en önskan om att utveckla regionen och näringslivet med kreativa kluster och mötesplatser för boende, besökare och verksamma.

När det kommer till de enskilda byggnaderna har vi en större längtan efter att uttrycka det personliga och att många hus blir unika. Jag upplever att denna önskan är stark både hos boende och bland verksamma i husen, men kanske tvärtom ur grannarnas perspektiv. Som redan boende i ett område verkar normen vara att allt nytt skall underordna sig det redan existerande.

Vilket projekt i Malmö är ni mest stolta över och varför?

Glasvasen, detta blir en ikon-byggnad för Malmö!

Glasvasen. Bild: Kanozi Arkitekter

Glasvasen. Bild: Kanozi Arkitekter

Favoriterna kommer nu från länken, vill du spara dem till dina favoriter klicka på knappen nedan.

Skriv över dina favoriter Visa dina favoriter

Dina sparade favoriter

Nedan listas dina sparade favoriter.

Dina uppgifter

Få prisuppgifter och mer information om dina sparade favoriter.

Din intresseanmälan är nu skickad. Vill du rensa dina favoriter?

Rensa dina favoriter