Björn Siesjö om framtidens Göteborg

När Stadsarkitekt Björn Siesjö blickar framåt är bilden kristallklar.

- Framtidens Göteborg är en stad med rikt stadsliv där invånarna klarar av sin vardag på ett enkelt sätt, inom en ganska liten radie och i stor utsträckning utan bil. Staden har blivit både större och tätare, utan tomma, outnyttjade ytor mitt inne i staden. Vi har även fått ett ökat kulturutbud, men också ett större allmänt utbud. Göteborg kommer helt enkelt att kännas mer som en storstad.

Björn Siesjö, foto: Ulf Celander

Björn Siesjö, foto: Ulf Celander

På Björn Siesjös kontor trängs kartor som visar vilka områden i Göteborg som är i fokus just nu. Och de är många, nio stycken röda ringar visar tydliga avgränsningarna. Och det pågår arbete i stort sett överallt. För två år sedan var hastigheten inom stadsbyggnad i Göteborg noll, enligt Björn Siesjö, som i dag istället talar om islossning.

- Göteborg har inte satsat på stadsbyggnad tidigare, man har inte sett potentialen i det. Nu däremot är både behovet, entusiasmen och viljan stor. Jag förstår att folk vill se byggkranar, men processerna är långa. Hade vi påbörjat det vi skulle för fem år sedan hade byggkranarna varit på plats nu. Nu kommer de första tydliga resultaten att börja synas först 2016 och ännu mer åren efter, 2017-2018. Men så ser planeringshorisonten ut, det tar ungefär fem år från idé till byggstart.

Nödvändig förändring

Många tycker att Göteborg har börjat planera för framtiden i elfte timmen. Andra kan tycka att det är bra som det är.

- Göteborg står inför en förändring, även av människors mentalitet, som tidvis är ganska smärtsam, menar Björn Siesjö. De äldre herrarna, de som inte vill förändra, de kommer kanske alltid att finnas, men ren fakta visar på att Göteborg verkligen måste förändras nu. Vi har en naturlig tillväxt där vi snart kommer att passera ett tröskelvärde där det inte längre går att försörja staden med transporter på det gamla sättet. Gör vi det får vi oacceptabla effekter. Vi kan inte bygga en stad som försörjer sig på privatbilism, då är det ingen stad längre. Vår största utmaning i närtid är att få med göteborgarna i båten, att få dem att förstå att det här är en bra utveckling. Jag tror att vi har en god chans att göra det, men det krävs mycket dialog.

Täthet är nyckeln

Projekt Älvstaden kommer att ge Göteborg nyckeln till framgång – tätheten. Utan att behöva bygga i orörd natur.

- Det övergripande målet är att öka tätheten och det låter sig göras, konstaterar Björn Siesjö. Det finns många överblivna ytor i staden, mycket i och med avindustrialiseringen av Älvstränderna. Det är jättepositivt, dessutom är Staden ägare. Med tätheten skapar vi mer stadsliv och bättre förutsättningar för bostadsnära livsmedelshandel och kollektivtrafik. Och förutsättningen för minskat bilkörande blir avsevärt bättre. Älvstaden med sin täthet kommer också innebära en bättre användning av infrastrukturen i största allmänhet. Det är dyrt att sprida ut stan.

Inte minst kommer framtidens Göteborg att bli ännu attraktivare.

- Högkvalitativ arbetskraft efterfrågar i dag stadsliv i hög grad, men även närheten till rekreation och natur. Därför ska vi inte bebygga orörda naturområden utan bevara det som är användbart för rekreation.

Framtidens Göteborg har vattnet i fokus. Här vision av Jubileumsparken i Frihamnen. Illustration: WhiteWest8

Framtidens Göteborg har vattnet i fokus. Här vision av Jubileumsparken i Frihamnen. Illustration: WhiteWest8

Göteborg=expansion

De närmaste tio åren kommer man att kunna sätta ett likhetstecken mellan Göteborg och expansion.

- Mellan 2017 och 2021 kommer vi att bygga väldigt mycket, konstaterar Björn Siesjö. Den nya bron börjar byggas 2016 och kommer stå klar 2020. Västlänken börjar byggas 2017 och ska stå klar 2026. Den underjordiska säckstationen vid centralen kommer att öppnas 2024.

Förutom centralenområdet har Frihamnen hög prioritet. Här ska man skapa mindre vatten, mer land och 1 000 bostäder blandat med 1 000 arbetsplatser i etapp ett.

- Det borde betyda att sammanlagt 30 hus är uppe till 2021.

Staden håller även på att fylla i hålen på Lindholmen, just nu dominerar Sefas projekt, Karlavagnen. Något som kan bli Nordens högsta hus.

- Tävlingen är igång! Vi har valt ut fem team, allt från lokala till utländska arkitekter. Jag håller tummarna för att projektet ska lyckas, men enbart en sådan här process är bra för Göteborg.

På Backaplan ska det byggas blandstad, volymhandeln har mer och mer börjat försvinna redan nu.

- Här är det viktigt att få till en stadsdel för alla, en tillräcklig blandning av människor och verksamheter. Fördelning ska vara 50/50, precis som i Älvstaden i stort. Idén är att folk ska bo närmare sina jobb.

Även Ringön ska utvecklas, Fastighetskontoret är ansvariga för en process som sträcker sig över årtionden.

- Här kommer en varsam utveckling pågå över lång tid, förklarar Björn Siesjö. Vi ser värdet av de små, billiga lokalerna på Ringön. En stad utan billiga lokaler är ingen tillväxtstad. Efter hand ska vi även spränga in bostäder.

Ett annat spännande område är Norra Masthugget, där förutsättningarna har förändrats något.

- Norra Masthugget är ett jättespännade område som var ett litet program men som blev rätt mycket större i och med att Stena flyttar. Här finns stora utvecklingsmöjligheter även om vi inte kommertill förrän 2019. Men vi är i full gång med planeringen. Och på Skeppsbron är redan arbetet med spårvägen påbörjad, resterande detaljplan ligger hos kommunstyrelsen. Jag hoppas de släpper den vid nästa möte så att vi snart kan se byggkranar där.

Viktigt vatten

Skeppsbron är ett av områdena där vattnet verkligen kommer i fokus, vattnet som är en av Älvstadens viktigaste frågor.

- Alla vill bo eller verka nära vattnet, men vattnet stiger pga klimatförändringar, speciellt toppnivåerna. Detta är något vi måste planera och bygga för. Vi jobbar hela tiden med olika strategier och åtgärder. Kanske placerar vi till exempel en stängbar klaff utanför Älvsborgsbron i framtiden, men det gör vi inte förrän investeringen är motiverad. Vi kan inte heller bara planera för det nya vi ska bygga, vi måste även skydda den historiska staden. Det här kommer att innebära högre kostnader men det får vi bara leva med, konstaterar Björn Siesjö.

Att utnyttja vattnet mer är en självklarhet framöver, både i Frihamnen och på Skeppsbron kommer man med stor sannolikhet kunna bada i framtiden.

- Vi ska absolut använda vattnet så mycket vi bara kan, menar Björn Siesjö. Vi ska bli bättre på att tillåta husbåtar och bygga hus på flytande pontoner. Här finns det inte en enda lösning, snarare en hel bukett som vi kan använda oss av.

Vykortsbro och linbana

Centralt i projekt Älvstaden, både bokstavligt och bildligt talat, finns den nya bron som ska ersätta Götaälvbron. Björn Siesjö, som var juryns ordförande, är mycket nöjd med vinnaren Arpeggio som han själv liknat vid en balettdansös som doppar tårna i vattnet.

- Bron är en jätteviktig fråga i hela utvecklingsarbetet och en viktigt identitetsskapare. Vi ville ha en vykortsbro och det har vi fått. Men den är ju för hög... Marieholmsbron är sex meter hög, det blir tydligen så när två riksintressen (farleden och hamnbanan, reds. anm.) möts. När däremot stadens intressen möter ett riksintresse blir det en 13 meter hög bro. Staten behandlar städernas intressen som särintressen men Sveriges andra största stad kan inte vara ett särintresse, det måste vara ett nationellt intresse. Det blir en snedfördelning när båtar, som åker upp för älven tre gånger om dagen, ska styra hela utvecklingen. Det är helt fel... Farleden är ju ändå inte fri, längre upp finns det broar som är lägre. Men redarna har staten i ryggen, de behöver inte lyssna på våra argument. Men vi får kämpa på, vi måste bygga en bro nu! Vi får bygga en 13 meter hög bro, men i gengäld ska vi bygga en lägre gång- och cykelbro från kaj till kaj så att vi klarar kontakten över älven som är så viktig för Göteborgs utveckling.

Och så ska det byggas en linbana också?

- Det är både fullt möjligt och genomförbart, fyra-fem år från nu. Västlänken kostar cirka 20 miljarder, en spårvagnslinje cirka tre miljarder och en linbana, med samma kapacitet som en spårvagnslinje, cirka 300 miljoner. Det hade varit fräckt och inneburit ett statement för Göteborg, tycker Björn Siesjö avslutningsvis.

Favoriterna kommer nu från länken, vill du spara dem till dina favoriter klicka på knappen nedan.

Skriv över dina favoriter Visa dina favoriter

Dina sparade favoriter

Nedan listas dina sparade favoriter.

Dina uppgifter

Få prisuppgifter och mer information om dina sparade favoriter.

Din intresseanmälan är nu skickad. Vill du rensa dina favoriter?

Rensa dina favoriter