Bergkyla - första steget mot nollhus

Bergvärme har antagligen alla koll på idag. Men hur är det med bergkyla, finns det? Nu har Skanska tagit fram en ny metod för att ta tillvara markens naturliga temperatur för att kyla fastigheter. Metoden är enkel och energisnål. Rent av ett första steg mot ”nollenergihus”, menar Jonas Gräslund, teknikchef på Skanska kommersiell utveckling Norden.

Skanskas nya lösning där de använder markens naturliga temperatur ska nu användas för att kyla kontorsfastigheten Lustgården 14 de är i färd med att bygga på Kungsholmen. Även i polishuset i Rosengård i Malmö ska den nya tekniken användas.

– När man kommer ungefär tio meter ner i marken råder en konstant temperatur oavsett om det är vinter eller sommar, ungefär densamma som medeltemperaturen på orten. Borrar man ännu längre ner stiger temperaturen med ungefär en och en halv grad per 100 meter. Där vi har borrat nu ligger medeltemperaturen på mellan tio och elva grader, säger Jonas Gräslund.

Det kanske inte låter så kallt, men räcker gott och väl för att kyla en byggnad där innetemperaturen bör vara ungefär 22-23 grader.

Förbrukar ingen energi

– Det fina i kråksången är att vi kan kyla huset med den naturliga temperaturen i marken utan att behöva använda kylmaskiner, värmepumpar eller kompressorer, vilket annars är det vanliga när man använder geotermi, som det heter när man använder marken i värme eller kylsystem. Dessa drar nämligen ganska mycket ström.

Anläggningarna med kylmaskiner och värmepumpar har trots allt en relativt bra värmefaktor eller COP (Coefficient Of Performance) på mellan tre och fem, d v s att en del el ger tre till fem delar värme. Sådana byggs på flera håll runt om i Sverige.

– Men den här anläggningen som vi gör, och som vi sökt patent på, har på kyldelen en COP på 30. Alltså en del el ger 30 delar kyla. Att jämföra med en solvärmeanläggning med en COP på mellan 20 och 30. Vi har sett att den här lösningen är bra eftersom den är enkel, med bara en cirkulationspump som cirkulerar runt vattnet i plaströr som är nerdoppade i de 200 meter djupa borrhålen. Det är ett slutet system där vätska går upp och ner i plaströren som är kopplade till anläggningen som kyler huset. Vår tekniklösning är dessutom miljövänlig eftersom den drar så lite ström. Vi minskar energianvändningen med 25 procent med den här lösningen.

Mycket kyla och lite värme

Även om denna teknik ger mest kyla skapas också en liten del värme. För när vattnet under sommaren cirkulerar upp i det varma huset blir det förstås uppvärmt.

– Då tar vi ju indirekt värme från huset och stoppar ner den i berget. Och gör vi det sommar efter sommar blir berget sakta men säkert varmare. För att få balans på det så att marktemperaturen håller sig kvar på sin normala temperatur, tar vi under vintern upp och använder den värmen. Istället för att bara skicka ut den utomhus tar vi och skickar den genom våra ventilationsaggregat vilket gör att uteluften till ventilationen värms upp. På det sättet återanvänder vi en del av sommarvärmen, säger Jonas Gräslund.

Investeringstungt

Det som skulle kunna ses som en nackdel med systemet är att det är investeringstungt. När man i normala fall köper en kylanläggning betalar man för kylmaskinen och har sedan en energikostnad varje år samt lite underhållskostnader.

– I det här fallet får man ta en stor investering för borrningen av hålen, ordna med ledningssystem och bygga värmeväxlare. Den kostnaden är betydligt större än en vanlig investeringskostnad, men om man räknar på livscykelkostnaden på vårt nya system blir det lite billigare på totalen. Men då förutsätter det att man tittar utifrån ett 25-årsperspektiv.

Enkelt, miljövänligt och säkert

I Malmö finns det en del liknande anläggningar där man använder marken och dess naturliga temperatur, men då används oftast akvifärer, det vattenförande skikt långt nere i marken som också har konstant temperatur.

– Då måste man söka vattendom och det tar ett år innan man vet om man får tillstånd. Orsaken till det är att myndigheterna är försiktiga med grundvattnet. Men genom vårt system rör vi aldrig grundvattnet och påverkar inte omgivningen på något sätt, berättar Jonas Gräslund. I normala fall när man har värmepumpsanläggningar använder man frostskyddsmedel, oftast 28 procentig etanol, i slangarna för att det inte ska frysa. Men vårt system är varmare och behöver inget frostskyddsmedel, så vi har bara vanligt vatten i våra slangar. Det är enkelt, miljövänligt och innebär en mindre risk. Skulle det gå hål på en slang t ex så gör inte det någonting eftersom det är vanligt stadsvatten i slangen.

Var fungerar det?

Tekniken går bra att använda i hela Sverige liksom en bra bit söderut.

– Men inte hur långt söderut som helst, för det måste ju vara kallt på vintern så att man kan hålla marken kall. Ungefär i Frankrike går gränsen, för där det finns ett antal riktigt varma orter med över 16 graders medeltemperatur över året börjar det bli svårt. Och på några ställen i Afrika tror jag inte det skulle fungera. Men i stora delar av Europa och Nordamerika. Det förutsätter förstås att man får borra också så att det inte går tunnelbanor under till exempel, avslutar Jonas Gräslund.

Favoriterna kommer nu från länken, vill du spara dem till dina favoriter klicka på knappen nedan.

Skriv över dina favoriter Visa dina favoriter

Dina sparade favoriter

Nedan listas dina sparade favoriter.

Dina uppgifter

Få prisuppgifter och mer information om dina sparade favoriter.

Din intresseanmälan är nu skickad. Vill du rensa dina favoriter?

Rensa dina favoriter