Att tänka på när du skriver hyreskontrakt

Ni har hittat lokalen som passar perfekt för er verksamhet och det är dags att skriva kontrakt. Det är nu det gäller att vara vaksam och se upp för fallgroparna. Vi lotsar er igenom ett antal punkter i ett standardkontrakt för att undvika att hamna i situationer som kan orsaka konflikter mellan er som hyresgäst och er nya hyresvärd. 

1. Hyresgäst

Vad händer om jag vill ändra verksamhetsform? Man vill ändra från enskild firma eller handelsbolag med ett personligt betalningsansvar för rörelsens förpliktelser till ett aktiebolag. Att ändra åt andra hållet, det vill säga från en verksamhetsform med ett begränsat ansvar till en som innebär att man ikläder sig ett personligt betalningsansvar, brukar hyresvärdar inte motsätta sig.

2. Skick och användning

Vad är det jag eller mitt företag ska använda lokalen till? Det är inte ovanligt att en optimistisk köpare av en café-rörelse redan vid förvärvet kalkylerar med att man ska utveckla caféet till lunchrestaurang och sedermera till kvällsrestaurang. Användningen av lokalen ändras och öppettiderna kommer att förskjutas över dygnet till eventuell nackdel för bostadshyresgäster längre upp i samma byggnad.

3. Inredning

Ska jag själv betala och låta utföra målning och golvläggning innan tillträdet eller låta hyresvärden göra detta mot tillägg till hyran?

4. Hyrestiden

På grund av reglerna om index på hyran, det vill säga möjligheten att kunna ändra hyran under pågående hyresperiod, tecknas regelmässigt hyreskontrakten på lägst tre år. Är man osäker på utvecklingen i sin rörelse bör man försöka förhandla sig fram till en ”nödutgång” ur avtalet under 4:e eller 5:e året. Om lokalen är mycket stor, specialanpassad eller på annat sätt svår att hyra ut på nytt, är det inte ovanligt med kontraktstider på 10 eller 15 år. I sådana fall är det mycket viktigt att såväl hyresgästen som hyresvärden har klarlagt vad lokalen ska användas till och att hyresgästen har ett starkt incitament att stanna kvar länge. Exempel på detta är skolor, vårdinrättningar och liknande serviceinrättningar.

5. Hyran

Själva bashyran brukar inte leda till några större problem. Ofta är det lätt att kontrollera att den bashyra som hyresvärden vill ha är marknadsmässig hyra per kvm och år. I vissa fall brukar hyresvärdarna tillämpa hyresrabatter under ett eller ett par inledande år för att locka till sig hyresgäster till tomma lokaler. Det är viktigt att man kalkylerat med hyreshöjningarna och väger dessa mot kostnaderna för att flytta från lokalerna då hyran slår igenom med full kraft.

6. Tillägg till hyran

Tillägg till bashyran kan ofta hamna mellan 500 till 800 kronor per kvm och år. Lägger man sedan till en hyresvärds möjlighet att tilläggsdebitera fastighetsskatt kan hyran öka med ytterligare 120 till 130 kronor per kvm och år. Detta kan öka totalkostnaden för en lokal i Göteborgs innerstad med 50-60 procent. I och med att kostnaden också kan variera mellan åren på grund av yttre omständigheter som väder och vind blir tilläggen svåra att kalkylera före påskrift.

7. Mervärdeskatt

Flertalet lokalhyresgäster erlägger mer-värdeskatt. För de som har en låg omsättning och avräknar momsen årsvis i efterskott kan det bli en betydande likviditetsbelastning med moms på hyran. För övriga brukar momsen vara ett mindre problem om man har en någorlunda jämn egen försäljning av varor eller tjänster.

8. Underhåll

Frågan om vem som gör vad och vem som har gjort vad utgör en ständig källa till tvister. Ofta är det att föredra att hyresvärden bekostar och utför hyresgästanpassningarna och att man som hyresgäst betalar dessa över hyresavin. Med ett sådant förfaringssätt kan man tydligare kalkylera sina sammanlagda hyreskostnader och hyresvärden tar själv ansvar för åtgärdernas tekniska utförande. Erfarenhetsmässigt är det mycket sällan man själv kan utföra åtgärderna bättre och billigare än vad hyresvärden själv kan. Vem tar ansvar för tidigare dåligt utförda installationer eller installationer som till och med kan skada byggnaden? Installationer som jag som köpare dessutom har betalat ett väl tilltaget överpris för?

9. Myndighetskrav m m

Normalt brukar hyresvärdarna kräva att hyresgästen själv ska ansvara för och ombesörja att rörelsen bedrivs på ett sätt som myndigheter, försäkringsbolag och övriga kräver ur tillståndshänseende och för säkerhet och sundhet. Man ska kunna så mycket om den egna rörelsen att detta är fullt naturligt och inget att protestera mot.

10. Säkerhet

Många uppfattar kravet på säkerhet som illvilja från hyresvärdarnas sida. I flertalet fall uppkommer kravet om säkerhet för att hyresgästen är ett nystartat aktiebolag, då hyresgästen är dålig på att sälja in sig själv och den rörelsen som man vill bedriva från lokalerna eller att en enkel kontroll av hyresgästens ekonomiska ställning och resultat visar att hyresgästen ska ställa säkerhet. Som vi tidigare noterat; man ska inte heller glömma bort att hyresgästen och hyresvärden i den stund kontraktet ska undertecknas är motparter och att vardera parten står sig själv närmast. Från båda sidor tar man en risk som man på var sitt håll vill eliminera så gott det går.

Köp hyreskontrakt på fastighetsagarna.se

Lycka till!

 

Favoriterna kommer nu från länken, vill du spara dem till dina favoriter klicka på knappen nedan.

Skriv över dina favoriter Visa dina favoriter

Dina sparade favoriter

Nedan listas dina sparade favoriter.

Dina uppgifter

Få prisuppgifter och mer information om dina sparade favoriter.

Din intresseanmälan är nu skickad. Vill du rensa dina favoriter?

Rensa dina favoriter